Examensarbetet lutar sig mot en läromedel- och läroplansanalys samt en analys av värdegrundsarbetet i religionskunskapsundervisningen. Vi har analyserat skolans värdegrund i både Lpo 94 och Lgr 11 och sedan jämfört dessa. Vi har även analyserat fyra läroböcker för att se hur väl de tar upp sådant som är värdegrundsrelaterat. Vi kan se att skolans värdegrund inte har förändrats så mycket i de olika läroplanerna. I de läroböcker vi har analyserat kan vi hitta mycket lite som är värdegrundsrelaterat.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM..

Syfte:Uppsatsens syfte är att studera och förklarahurbemanningskonsulters yrkesidentitet påverkas av attverka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Vidare är syftet att studeraoch förklara hurbemanningskonsulters lojalitet påverkas som en följd av de temporära grupperna.Metodik:I den här kandidatuppsatsen så har en tvärsnittsstudie tillämpats som forskningsstrategi. Fortsatt så har en abduktiv forskningsansats används. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med bemanningskonsulter som är verksamma i bemanningsbranschen.Slutsatser:Vi har sett att bemanningskonsulters yrkesidentitet och lojalitet har påverkats av att verka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Studien har visat att bemanningskonsultersyrkesidentitet präglas av flexibilitet och anpassningsbarhet och att de omdefinierar sig själva i syfte att passa in i de olika kundföretagen.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Hur kan läroplanens krav på undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som kräver bedömning i enskilda ämnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lägga för verksamma gymnasielärare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielärare använder för att bedöma ämnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde på intervjuer med sju lärare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjälp av metoden analytiska jämförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig åt i tre aspekter: vilka som planerade, mål- och kriteriearbete samt bedömningsform.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Studien tar sin utgångspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehåller tre komponenter ? meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans värld genom undersökningens syfte, som är att ta reda på om eleverna känner tillit och delaktighet i sin lärandesituation och om detta i så fall påverkar deras Känsla av sammanhang i skolan utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgångspunkt från detta syfte formulerades följande problemställning: Finns det samband mellan elevernas självtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvästskånsk kommun under hösten 2006.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektivundersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggandearbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare somarbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälpav en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hurlärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Attbidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Läraresgrad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripandetemat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna ärpositivt och att det uppskattas av både elever och personal.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.