Utbrändhet orsakar mänskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbränd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som är faktorer av betydelse för utbrändhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, är inte tillfredställda med sitt arbete.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn..

Vi undersöker i denna studie en organisation, Grameen Bank, och vill på så vis upplysa om ett problem i världen. Det finns många hjälporganisationer som hjälper fattiga och utsatta länder men för att en bättre infrastruktur ska kunna etableras i u-länder krävs även nya metoder så att nya entreprenörer kan etablera sig på marknaden. Muhammad Yunus är en entreprenör, han skapade Grameen Bank i Bangladesh för att hjälpa den fattiga befolkningen att utvecklas och förbättra levnadsstandarden genom att låta dem ta mikrolån.Studiens syfte:? Undersöka hur Grameen Bankens organisation fungerar? Ta reda på Grameen Bankens syfte, mål och vision? Undersöka faktorer som påverkar Grameen Bankens effektivitet och utveckling.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

I denna litteraturstudie har motorcykelklubben Hells Angels studerats internationellt och i Sverige. I dagsläget är Hells Angels etablerade i över trettio länder och grundkraven för medlemskap är att du ska vara minst 21 år, av manligt kön och äga en motorcykel av märket Harley Davidson. Huvudsyftet med studien är att utifrån ett gruppsykologiskt perspektiv öka kunskapen om Hells Angels, men avsikten har även varit att öppna för en diskussion om denna motorcykelklubb inom fältet för socialt arbete. Trots att Hells Angels beskriver sig själva som en demokratisk organisation menar andra källor att det finns en tydlig hierarki och att makten är koncentrerad till ett fåtal medlemmar. Nyrekrytering är en process som sker i flera steg och det har framkommit att det inte heller är helt okomplicerat att avsluta medlemskapet, något som exempelvis socialtjänsten bör ha kännedom om i arbetet med avhoppare. .

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus på högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjälp av mina forskningsfrågor, ringa in vilka faktorer som påverkar högstadieelevers kreativ utveckling och självkänsla inom bildämnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre från i åk. 8 och tre från åk. 9.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Syftet med studien har varit att få veta mer om hur elever på en högstadieskola, som är så kallade korridorvandrare, upplever sin skolgång, och om varför dessa elever inte är i klassrummen. Korridorvandrare är elever som inte går på sina schemalagda lektioner, utan istället uppehåller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av elevernas tankar, användes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever på en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrån en i förväg framtagen intervjuguide, men där elevernas svar skapat olika följdfrågor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat på att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, då eleverna ändå menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade någon vuxen på skolan som de kunde prata mer med och som de kände tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, så att eleverna lättare kunde få den hjälp de kände att de behövde av lärarna. .

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Denna studie består av en exposé över två läroplaner och de värden som dessa förespråkar. De värden som finns formulerade i läroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att två nationella utvärderingar studeras och analyseras. På så sätt kan elevernas uppfattningar av värdena i läroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an läroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien är att söka svar på hur relationen mellan formulering och realisering av läroplanerna ser ut. De studerade läroplanerna är Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvärderingarna från 1992 och 2003, NU92 och NU03.

Ungefär hälften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det är ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lång historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan på 900-talet uppkom de första föreningarna.Syftet med denna studie var att studera lärandet inom en ideell organisation. Jag ville också ta reda på hur deltagarna såg på kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lärande som förekom inom föreningen.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.