Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmärksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

De flesta av oss har någon typ av relation till skolgården som plats, en plats där många barn och lärare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan användas på varierande vis, för många olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste åren. Skolgården kan även vara en plats som berör elever och lärare inne i klassrummen då skolgården ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lärare blickar ut över när de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar ämnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgårdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fått möjlighet att designa och planera två till ytan små innergårdar på en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de två innergårdarna utifrån litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås.Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on ?children in need of special support? within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; ?children in need of special support?, ?resource? and ?a school for everyone?.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ?då-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande.

Syftet med denna studie är att studera förskollärarnas syn på samverkan mellan förskola och förskoleklass i två olika rektorsområden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlämningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns språkutveckling spelar för denna överlämning. Studien belyser frågor om hur förskollärarna upplever samverkan och överlämningar till andra verksamheter. Studien klarlägger också hur förskollärarna aktivt arbetar för att främja barnens språkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad från fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanställts och jämförts, för att se efter eventuella skillnader mellan två olika rektorsområden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom området samverkan, överlämning och barns språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lärare ansåg att elever bör ha i slutet av år 3. Studien inleddes med en innehållsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och läromedel. Dessa analyserades utifrån läroplanens syn på kunskap.  Sedan användes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkätundersökning bland lärare i år 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i läromedlen var många och varierade, vilket visade att kursplanen lämnat ett stort tolkningsutrymme för läromedelsförfattare. Enkäterna visade att de typer av kunskaper som lärarna värderade högst var färdigheter följt av fakta, förståelse och förtrogenhet..

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer.

Vårt examensarbete handlar om hur elever och lärare uppfattar friluftslivsundervisningen i skolan. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera och tolka hur friluftsliv uppfattas av elever och lärare i högstadiet. De frågor som studien har utgått ifrån är vilken betydelse begreppet friluftsliv i skolan för elever och lärare. Hur uppfattar elever det friluftsliv som bedrivs? Hur relaterar lärarnas utförande av friluftsliv i skolan med vad som anges i kursplanen? Finns det några skillnader i uppfattningar mellan elever, lärare och skolor mellan? För att få svar på våra frågor hur högstadieelever uppfattar friluftsliv i skolan har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden i form av enskilda intervjuer med elever och lärare.

I detta arbete har 121 elever i årskurs 3-5 och deras sju lärare svarat på enkäter. Resultaten visar samstämmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och människors lika värde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhållningssätt och ständigt påvisa att mobbning är oacceptabelt överallt - i skolan och i samhället. För att skapa en förståelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning är det viktigt att alla elever, pedagoger och föräldrar är väl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat ämne, nämligen om en litterär kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterära verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar på barn i de yngre åldrarna i skolan. En enkätundersökning skickades ut med frågor angående författare, böcker samt på vilken basis lärare väljer litteratur till eleverna. Svaren på undersökningen var varierande under en del punkter.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete är att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjälp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lärande eller om det är en ideologiskt producerad text som används för att få fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgången som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus på; 1) Att undersöka de eventuella motsägelser som kan föreligga i dokumenten, och på vilket sätt de i så fall eventuellt utgör en bristande trovärdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehåll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det går att påvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolväsendet, och då främst den nationella forskningen.

Syftet med arbetet är att beskriva synnedsättning i skolan och hur den kan underlättas och stöttas. Detta på grund av att elever med funktionsnedsättningar kan vara mer utsatta och utelämnade i skolan. Jag har intervjuat lärare och rektor på högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjälpa elever med synnedsättning. Lärarna undervisar i teoretiska och praktiska ämne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lärare och rektor är medveten om svårigheter för elever med ett funktionsnedsättning.