Genom intervjuer av åtta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historieläroböcker, försöker vi här ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i årskurs 3 till 9. Vi har i vår undersökning använt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. Våra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat på en brist i läroböckernas innehåll när det kommer till nationella minoriteter och även en brist i skolans undervisning inom samma ämne..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Syftet med min studie är att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frånvaro för elever på högstadiet. Jag vill undersöka vilka förändringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebär i detta förändringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning när det gäller elevers skolfrånvaro, skolans organisation och arbetssätt samt elevers självkänsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjälp av strukturerade enkäter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn på sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lärare som kan hålla ordning i klassrummet. De vill ha lärare som lyssnar på dem och förstår att de har svårigheter.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära.

This paper examines pupils? conception of the Swedish schools constitutive values expressed in the Swedish curriculum. The main question was, at to what extent the schools constitutive values have influenced the pupils conception of their own values. That question problematizes the relation between values, constructed and carried by central administration, and their interpretation at local level by pupils. The study was conducted with qualitative analysis which included qualitative interviews with seven pupils in the last year of the Swedish school system.

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt i skolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen. Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning som genomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex. Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärare endast menar att koppling förekommer till viss del..

Syftet med denna uppsats var att sätta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större skillnad mellan informanternas syn på utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven..

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av vinjettmetoden för att samla in vår empiri.