Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Vi har i vårat examensarbete tagit fram en e-marknadsplats i för Högskolan Dalarna. Marknadsplatsen är programmerad i asp.NET och vb.NET. Fram tills idag har skolans anslagstavlor använts flitigt för annonsering av, inte bara studentlitteratur, utan allt från pennor till bilar. Högskolan Dalarna har därför en önskan om att få en e-marknadsplats där studenter har möjlighet att annonsera..

Mitt syfte är att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, tillämpas i skolans verksamhet. Mina frågeställningar är; (1) Upplever rektorer att elevers åsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utsträckning upplever rektorerna att eleverna får vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna får vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rättigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebär regler som flera länder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. När barn lär sig i tidig ålder om mänskliga rättigheter, jämställdhet, människors lika värde och hur ett demokratiskt samhälle fungerar kommer det gynna samhället i längden.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken..

Intentionen med denna studie är att studera på vilket sätt Skolverket problematiserar modersmålsstödet och mo-dersmålsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundläggande metodologisk och teoretiska utgångspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter (2002), belysa moders-målsstödets situation, dess intentioner, samt också dess konsekvenser för såväl individen som samhället. Därtill är syftet att beröra eventuella ideologiska föreställningar som framkommer, såväl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmålsundervisningen befinner sig i ett såväl rumsligt tidsmässigt utanförskap i förhållande till skolans övriga reguljära undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmålsundervisningen, dels för att skapa bättre förutsättningar för modersmålsstödet som undervisningsmetod, men också för att på detta sätt skapa en all-män förståelse för modersmålsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar.

För oss som lärare i ämnen där kost är ett viktigt område att undervisa om är det intressant attundersöka kostrelaterade forskningsproblem. På en gymnasieskola utanför Göteborg serverasdet gratis frukost till eleverna. Skolan gör detta för att de elever som av olika skäl inte kan ätafrukost hemma ska ha möjligheten till detta och därmed öka sina förutsättningar för att på ettbra sätt tillgodogöra sig undervisningen.Studiens syfte är att utvärdera skolans kostnadsfria frukostservering. Vilka är det egentligensom äter frukost i skolan? Den avser även att ta reda på vad eleverna väljer att äta när de harmöjligheten att äta en näringsriktig frukost och hur deras uppfattningar kring frukostensbetydelse för koncentrations- och prestationsförmåga samt sötsuget ser ut.Enkätundersökningen genomfördes under två morgnar samma vecka, en onsdag och enfredag, med totalt 90 deltagande elever.Resultatet visar att de som äter frukost i skolan inte är de som skolan syftar att nå med sinsatsning.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.