Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Syftet med denna studie är att analysera och problematisera motivation och lärande i skolans struktur och jämföra med hur det kan se ut i andra strukturer. För att uppnå detta kommer det att redogöras för olika perspektiv på motivation och lärande. Den verksamhet vars struktur som valdes för att jämföra med skolans är den vid utveckling och programmering av öppen programvara. Anledningen till att just denna verksamhet valdes är att det först och främst fungerar som en social rörelse utan några yttre krav eller belöningar, utöver det står kunskapen i centrum vilket gör den väldigt intressant ur ett lärandeperspektiv.Genom en systematisk litteraturstudie har nio olika studiers resultat sammanställts och analyserats. Vi har tagit del av studier om struktur och motivation bakom utveckling och programmering av öppen programvara.

Skolan har länge brottats med problem på grund av höga ljudnivåer. Finns det åtgärder som kan leda till lägre ljudnivåer i skolans korridorer, och kan dessa åtgärder relateras till elevernas välbefinnande? I detta arbete undersöker jag vilken inställning eleverna har till införande av bakgrundsmusik i skolans korridorer, om den har någon anknytning till deras välbefinnande och om eleverna subjektivt anser att det påverkar deras arbete i klassrummet.Eftersom elevrådet initierade införandet av bakgrundsmusik behandlas även Lpo94 och dess åsikter om elevdemokrati. Undersökningsmetoden har varit enkät och intervju, och eleverna visade sig vara positiva till införandet av bakgrundsmusik..

Läxor förekommer i den svenska skolan trots att den inte är beskriven i skolans styrdokument. Huvudsyftet med arbetet var att undersöka om RUT-avdraget för läxhjälp påverkar skolans likvärdighet. En delfråga i arbetet var vilket syfte läxan har samt om den kan vara en del av skolans ordinarie verksamhet. I mitt arbete har jag använt mig av en kvalitativ metod dokumentanalys för att undersöka läxan som begrepp. För att undersöka läx-RUT och dess effekter har jag använt en kvantitativ metod, då jag tog hjälp av data från Statistiska centralbyrån.

Examensarbetet lutar sig mot en läromedel- och läroplansanalys samt en analys av värdegrundsarbetet i religionskunskapsundervisningen. Vi har analyserat skolans värdegrund i både Lpo 94 och Lgr 11 och sedan jämfört dessa. Vi har även analyserat fyra läroböcker för att se hur väl de tar upp sådant som är värdegrundsrelaterat. Vi kan se att skolans värdegrund inte har förändrats så mycket i de olika läroplanerna. I de läroböcker vi har analyserat kan vi hitta mycket lite som är värdegrundsrelaterat.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka klimatp?verkan fr?n Gothia Cups m?ltider under ?ren 2016 ? 2025 genom att analysera hur recepten f?r?ndrats ?ver tid och hur livsmedelsval p?verkat eventuella f?r?ndringar i utsl?ppsekvivalenter. Metod: Dokumentanalys av arbetsbeskrivningar har genomf?rts utifr?n RISE klimatdatabas i kostdataprogrammet Matilda d?r data i form av koldioxidekvivalenter analyserats. Resultatet har sammanst?llts och analyserats statistiskt med Friedmans och Wilcoxons test i statistikdataprogrammet SPSS Statistics med en Bonferroni-korrigering. Resultat: Studien visar en minskning av utsl?pp i koldioxidekvivalenter med 62,5% mellan ?ren 2016 och 2025 vilket motsvarar 870 ton koldioxidekvivalenter. F?r?ndringen har skett fr?mst genom minskning av andelen r?tter med n?tk?tt, till f?rm?n f?r kyckling, fisk och vegetariska r?tter. Statistiskt signifikanta skillnader identifierades mellan tre ?r. Slutsats: Mellan ?ren 2016 och 2025 har anv?ndningen av r?varor med h?g klimatp?verkan minskat.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan dansföreställningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet är även att undersöka hur koreograferna till dessa föreställningar använder sig av gymnasieskolans styrdokument, vad koreograferna tänker om lärares syn på en dansföreställnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan föreställningarna och styrdokumenten. I studien används kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansföreställningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna använt sig av skolans styrdokument när de skapat föreställningarna, två av koreograferna kan dock tänka sig att göra det. Föreställningarna relateras istället till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör få se dans.

BAKGRUND: Idag talas det ofta om att den svenska skolan blir sämre och attmåluppfyllelsen, d.v.s. uppfyllelsen av skolans kunskapsmål, sjunker.Samtidigt lever vi i ett uppskruvat samhälle som ställer höga krav på barnoch deras föräldrar. Mycket tid i skolan måste därför läggas på det socialaplanet. Vår undran är om skolans fostransuppdrag blivit så stort att detpåverkar måluppfyllelsen negativt.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur pedagoger ser påomfattningen av skolans fostransuppdrag idag jämfört med för 15 årsedan och om detta påverkar eller har påverkat måluppfyllelsen.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterpedagogers tankar om skolans fostransuppdrag. Detta gjorde vi med hjälpav redskapet self-report, eftersom vi tror att svaren blir mer genomtänktadå än vid t.ex.

Titeln på studien är "Skolans själ - privat eller offentlig? En diskursanalys om skälen för grundskolan". Skolan är en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skäl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgång över hur skälen för skolanförändrats från och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste läroplanen Lpo 94, beskrivs. Utvärderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur läroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.