Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhället och är idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man på internationell, nationell och regional nivå har utformat folk-hälsomål som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mål är skolan en viktig arena där man måste arbeta hälsofrämjande. Även skolans styrdokument, genom läroplan och skol-plan, innehåller mål för hälsoarbetet. Rektorer står som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man på skolan ska nå de uppsatta målen.

Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

This thesis uses statistical methods to investigate if political appointees working for the Swedish government are good representatives for the members of the ruling party. This is a relevant question since the number of political appointees and the political fields in which they are employed have increased. Some say that this is a sign of presidentialism, which in this context means that the prime minister and his cabinet are becoming more independent from parliament and supporting party. The research is done by comparing the political appointees with an select elite of party members regards to socioeconomic background, which interest that are promoted in society and ideology. The consequences of differences on these characteristics between political appointees and the party elite could be that some interest in society are wrongly overrepresented while others are wrongly underrepresented by the unelected political appointees.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7?9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna.

Examensarbetet försöker mäta och beskriva huruvida den värdegrund som uttrycks i grundskolans läroplan (Lpo94) återfinns i läroböcker för högstadiet i ämnet historia. Arbetet består av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre läroböckers beskrivningar av två olika historiska epoker.Arbetets syfte är att redogöra för hur läroböckerna beskriver de två historiska epokerna utifrån ett perspektiv att de bör förmedla värdegrunden samt att göra en jämförelse mellan hur detta görs i de två olika epokerna.Arbetet visar på att läroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hållning. Läroböckernas olika kapitel skiljer sig åt då olika historiska epoker beskrivs olika och att innehållet därmed skiljer sig åt på ett sätt som får konsekvenser för förmedlingen av värdegrunden. En slutsats av detta är hur betydelsefull lärarens insatts är för förmedlingen av skolans värdegrund..

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Bakgrund:Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka om en modell för lärande som skapar motivation genom spänning, utmaning, fantasi och berättande, som benämns äventyrspedagogik, är användbar i skolans arbete. Arbetets utgångspunkter var att genom den äventyrspedagogiska modellen för lärande skapa fantasiberikande och spännande moment i skolarbetet och skapa förutsättningar för motivation till lärande både hos elever och lärare. De teoretiska utgångspunkterna togs ifrån Sven-Gunnar Furmarks modell för äventyrspedagogik, teorier om spänningens, fantasins och berättandets betydelse för lärande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en åldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i år 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme.

Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav på skolans bemötande av nyanlända elever från olika länder som är i behov att lära sig det svenska språket.Med tanke på språkets betydelse för individen i ett främmande land är syftet med vår studie att undersöka andraspråkinlärning i förberedelseklasser, utifrån pedagogiska perspektiv.Frågeställningarna i undersökningen är; Hur upplever förberedelseklasslärare att invandrarelever lär sig det svenska språket? Vilka pedagogiska redskap används under språkinlärningsfasen och bedömer lärarna att eleverna får tillräckliga språkkunskaper för att möta skolans krav i övrig ämnesundervisning?Studien belyser mångfald i samhälle och skola, språkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmålets roll i andraspråksundervisningen, utifrån några lärares syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt mellan pedagoger, angående detta?Studien bygger på kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vår mening visar att det finns ett ökat behov av mångkulturell förståelse i den svenska skolan.Resultatet av våra intervjuer är naturligtvis inte generaliserbar på grund av dess begränsade omfattning men den visar ändå enligt vår uppfattning att det efterfrågas förändrade förhållningssätt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ämnesområden. Resultatet åskådliggör även att invandrarelever inte har tillräckliga språkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhällets segregation, vilket vi anser har stärkts genom litteraturen..

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Detta kandidatexamensarbete handlar om att gestalta och genomföra en uteservering vid Konstfacks huvudentré. Skolans lokaler ligger vid Telefonplan i Stockholm. Byggnaden som från början var ämnad åt tillverkning av telefonväxlar är ritad av Ture Wennerholm 1940. Sedan 2004 har Konstfack hyrt lokalerna med Vasakronan som fastighetsägare.Projektet har sitt ursprung i en tävling utlyst av skolledningen. Tävlingen gick ut på att rita utemöbler till det betongdäck som utgör skolans huvudentré.