Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används..

Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare tolkar och väljer att hantera elevkonflikter på två grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med åtta lärare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lärarna beskriver finns på deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lärarnas konflikthantering. Lärarnas svar har vi analyserat i förhållande till skolans socioekonomiska läge. I vår analys har vi utgått från flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning.Vår undersökning visar att synen på konflikter till stor del är likartad men att mängden konflikter och konflikthanteringen som förekommer på skolorna är olika. Resultatet visar att lärarna tror att skolans läge är av betydelse för mängden konflikter och konflikthanteringen som finns på skolan..

Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sig själva i skolans omklädningsrum, hur gymnasieelever såg på sin egen kropp samt om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare undersökte jag hur starkt sambandet det var mellan varför elever inte byter om eller duschar i anknytning till en lektion i ämnet idrott och hälsa och deras upplevelse av sig själva i skolans omklädningsrum. Ytterligare en frågeställning var vilka miljömässiga förändringar som skulle kunna förbättra elevers upplevelse i omklädningsrummet. Studien byggde på enkätsvar från 130 gymnasieelever. Enkätsvaren kodades om till siffror och analyserades.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade.

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.