Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare framställt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrån skolans demokratiuppdrag och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnå arbetets syfte intervjuades fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet. Lärarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten från intervjuerna analyseras med hjälp av skolans styrdokument, teoretiska utgångspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet består i att lärarna definierar demokratiundervisning olika.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att främja elevernas bildspråkliga medvetenhet, det vill säga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmåga att analysera och få förståelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger använder ofta bilden som ett sätt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förståelse för det ofta förekommande temaarbetet. Därför kommer undersökningen också att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pågående temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildämnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lärarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehåller även en redogörelse för vad bildspråklig medvetenhet är, vad bildanalys/bildtolkning innebär och därefter följer en kort historik om hur bildämnet utvecklats.

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism.

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.