I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

ABSTRAKTDet har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa.Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod ochgenomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar.

Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjänsteområden.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper.

Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

Studien undersöker föräldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta föräldrar upplever processerna i förskolan som den största bäraren av kvalitet. Föräldrarna uttalade sig både för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sådant uppdrag..

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige.

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning.