Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer Skolan ska följa.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i Skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i Skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundSkolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i Skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i Skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i Skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundSkolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i Skolan.I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom Skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola.

I detta examensarbete användes en enkätundersökning som undersökningsmetod. I enkätundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrån Lundellska Skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhällselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan föräldrarnas yrke och utbildningsnivå och elevernas prestationer i grundSkolan och deras vidare val under skolkarriären. Uppsatsens syfte studerades både ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstående faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmässigt.

Denna uppsats jämför värdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för Skolan, med fokus på samhällskunskapen för gymnasiet, för att göra en jämförelse över vilken roll de demokratiska värdena har i ländernas läroplaner. Avstamp tas i ländernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hänsyn till relevanta politiska ideologier med fokus på liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska Skolans styrdokument är utformade. Deras värdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spåra den demokratiska värdegrunden. Detta görs för att jämföra de olika ländernas styrdokument för Skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen då samhällets värdegrund och Skolans värdegrund visar sig knutna till ländernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsväsendet är den del av staten som formar de framtida medborgarna.

Idag ses Skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför Skolan. I uppsatsen tas det upp hur Skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter.

Det här arbetet syftar till att ge en ökad förståelse för hur Skolverkets utbildningsinspektion, som startade 2003, har påverkat lärarna i deras professionella roll. Dessutom har också lärarnas åsikter om hur inspektionen kan utvecklas och förbättras förts fram. Insamlingen av information har främst skett genom intervjuer med lärare och rektorer på tre grundskolor i Södertälje kommun. Olika teorier och studier kring professioner, lärarprofessionen samt utvecklingen av den svenska Skolan har använts som teoretisk grund i arbetet.Det har visat sig att lärarna själva inte i någon större omfattning har reflekterat över hur inspektionen påverkar deras profession. Däremot har lärarna mycket åsikter kring inspektionen och dess utformning.

På VästervångSkolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på VästervångSkolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av Skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av Skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska Skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i Skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på Skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på Skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska Skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i Skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på Skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på Skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundSkolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och Skolan. Att hemmet och Skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra Skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena Skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför Skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt Skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i Skolan.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen på verksamhetsförlagt lärande utifrån ett lärar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring språkinlärningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lärande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-Skolan. Studien har även lyft fram faktorer som påverkar lärandet på en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lärande tillägna sig ett funktionellt språk som de behöver för att klara sig i samhället.MetodJag använde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två SFI-lärare och två SFI-elever som varvar studier i Skolan med verksamhetsförlagt lärande på en praktikplats. Frågeställningar har behandlats med fokus på VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lärande.Resultat Studien visar att aktörerna är eniga om att verksamhetsförlagt lärande i samverkan med studier i Skolan gynnar språkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar såväl möjlighet till språkanvändning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillägnande av ett funktionellt språk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan Skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlärning.