I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet.

I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete.

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell.

Uppsalas studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna ? middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

Syftet med detta arbete har varit att lägga en teoretisk grund till ämnet elever i sorg samt att med utgångspunkt från denna, jämte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkät kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal när deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg är i behov av att i skolan möta personal som är utbildad i krishanteringsfrågor. Detta är viktigt då elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras från deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frågor. Vi har också kunnat konstatera, utifrån en bedömning av planernas tydlighet beträffande stoff och struktur, att endast två av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbättringar av samtliga planer, med enkla medel, är genomförbart..

ABSTRACTExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: ?Spänningen är vår värsta fiende? ? en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi.Title in English: ?The tension is our greatest obstacle? -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics.Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund.Termin: Ht 2013.Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet.Handledare: Johanna Österling Brunström.Examinator:Christer Bouij..

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lärande - Lärares uppfattningar och förståelser av att använda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och år: VT´14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lärares uppfattningar ocharbetssätt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhållningssätt, progressivt, levandegöra,livslångt lärande, skolan- en del av samhället, gränsöverskridande undervisning, det livsvidalärandet, undervisningsbaserat lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra lärares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill säga av att basera undervisningenpå elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frågeställningar är;Hur uppfattar lärare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lärarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lärarna att man bör tänka på då man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien är kvalitativ och har lärarens perspektiv. Metod och material som använts ärfrågeformulär med öppna/autentiska frågor, som besvarats av 15 lärare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för ämnet.ResultatResultatet visar att om man som lärare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar gränsöverskridande mellan teori och praktik, utgår från elevernas erfarenheter,dvs. förförståelser och behov och låter eleverna lära genom att använda sin eller sinalärstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslång och livsvidsådan.Studiens betydelse för lärarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lärarverksamheten så att undervisningenvarieras enligt gällande styrdokument, Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvändningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poängteras.

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass.