Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av Skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform.

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslärarna erbjuder för funktionshindrade till att delta på idrottslektionerna. Studien genomfördes på en skola med två funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta på idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn på skolan då det är rektorn som vet vad skolan väljer att lägga resurserna på. Skolan i fråga lägger 800 000 kronor per år på specialutrustning och lärarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per år på andra materiella anpassningar. Detta innebär dock inte att idrottshallen är anpassad för funktionshindrade elever då det framkommer av rektorn att det finns så många fel som behöver åtgärdas och ändras i hallen så att det krävs en stor investering och detta leder till att det inte kommer ändras något i hallen på obestämd tid.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

Bakgrund: Det har länge varit ett mål för forskare att ta reda på varför individer varierar i sin motivation att arbeta samt förstå hur individuella skillnader samverkar med organisatoriska faktorer att påverka individers tillfredställelse och motivation. Generation Y är den snabbast växande generationen i dagens organisationer och arbetsgivarna står inför den stora utmaningen att rekrytera och behålla dessa unga arbetstagare.Syfte: Syftet med arbetet är att förstå vad som motiverar Generation Y att stanna kvar på sin arbetsplats.Metod: Vår studie har baserats på en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med studenter från högskolan i Gävle. Detta bidrog till att vi fick information om vad som motiverar dem till arbete och vilken påverkan organisationens mål och värderingar har på Generation Y:s arbetsinsats.Slutsats: Trots att intervjufrågorna till en början var öppna och fokuserade på motivationsbegreppet i allmänhet visade sig mål vara det mest återkommande nyckelordet. Detta tätt följt av utveckling, sociala relationer och feedback.

I detta arbete har 121 elever i årskurs 3-5 och deras sju lärare svarat på enkäter. Resultaten visar samstämmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och människors lika värde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhållningssätt och ständigt påvisa att mobbning är oacceptabelt överallt - i skolan och i samhället. För att skapa en förståelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning är det viktigt att alla elever, pedagoger och föräldrar är väl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.

I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Alla har i varierad utsträckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsätt om den skiftar beroende på vem som tillfrågas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang är grundläggande förutsättningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgång. Skolan har under lång tid präglats av olika maktförhållanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vårdnadshavare gemensamt är ansvariga för elevens skolgång, därmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.