Resultatet visar att det finns en bred syn på hälsobegreppet och många olika sätt för att arbeta hälsofrämjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro på att det hälsofrämjande arbetet i skolan gynnar lärandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hälsofrämjande arbete gynna elevernas hälsa även utanför skolan..

InledningI grundsärskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsättningar för kommunikation och samspel ibland är vitt skilda från varandra. Hur kan lärare som arbetar i skolan möta grundsärskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall på individens rätt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet är att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsärskola med efterföljande analys, komma fram till barriärer och andra faktorer som kan försvåra eller utveckla delaktighet i grundsärskolans undervisning. TeorierArbetet med studien är inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lärandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen består av observationer i två klasser, två fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang på skolan är ofta knuten till grundsärskolans lokaliteter och miljö.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan..

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete.

I vilken utsträckning kan yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen är utförd med semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor. Frågeställningar:·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning.

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara näringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som ställs på skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.På våra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad på kvaliteten på maten. Det som skillde skolorna mest åt var hur organisationen såg ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten på skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som står skrivet i den nya skollagen gällande skolmaten stämmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vår undersökning, men utifrån skolornas egne förutsättningar och resurser. .

Syfte: Huvudsyftet med studien är att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och därigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgått ifrån följande tre frågeställningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgång har fungerat, både kunskapsmässigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..