Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter på skolbytesprocessen i fem fall där en elev flyttat över från grundskolans till grundsärskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre år. Studien har kvalitativ forskningsansats då den bygger på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrån Ad hoc metoden. Resultatet i vår studie utgår från Bronfenbrenners systemteori som innebär att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrån frågeställningarna.

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

Detta examensarbete är ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet är att öka trivseln och glädjen i skolan i allmänhet och arbetsglädjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvärderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvärderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det är möjligt att skapa arbetsglädje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmänt representerar ett plusvärde i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg använder sig av tolk vid akuta omhändertaganden och placeringar av barn med annat modersmål än svenska.Vi har använt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansåg denna metod bäst bemöta vårt syfte och frågeställning och ge oss en möjlighet att ställa följdfrågor och få djupgående svar av våra informanter. Vi har använt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som tema och sedan analyserat vår empiri utifrån kommunikationsteori, barnets åldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt då vi ansåg att dessa ingångsspår tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrån med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mål att jobba utifrån barnens bästa och att tankesättet om vad som är barnets bästa är implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av våra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahållas möjligheter att uttrycka sin åsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen även att det inte alltid är så enkelt att överföra detta i praktiken.

The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC?s rights can be put into practice.

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära..

In this thesis the positioning of children and adults in the context of children?s rights in SouthAfrica and Sweden are examined. With theoretical terms as children in vulnerability and adults incharge the analysis examines how South Africa and Sweden has been using the UN children?sconvention to empower children and for what consequences in the positioning of children that hasshown. And that adults are positioned as a powerful group with a responsibilty of protectingchildren.

Uppsatsen behandlar vilka bestämmelser som kan göras gällande på sekretessens område inom skolan. Först görs en genomgång av grundläggande sekretessbestämmelser för att sedan övergå till de bestämmelser som är specifika för skolan. Uppsatsen avslutas med ett flertal förslag till omorganisation i skolan..

Even though many states have ratified the UN Convention on the Rights of the Child and sworn to protect human rights, viloations occur every day both in developed and developing countries. United Nations gave Sweden critique for not implementing the Convention conrerning article 11, which raises the question how respected the Convention is amongst other states? Does democracy contribute to a higher level of implementation?.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket.