Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att åtgärda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framställandet av ett indikatorsystem för att mäta barnets rättigheter. Uppsatsen syftar till att utvärdera om indikatorerna utgör den mest behjälpliga metoden för kommuner i att mäta, utvärdera och följa upp barnets rättigheter och deras rättighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvärdering sker via en kvalitativ jämförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjänster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rättighetsbaserat arbete, som omfattar mänskliga rättigheters grundläggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.

Since its ratification in Sweden in 1990, The United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) has become a part of the law of nations and intended to suffuse the public sector. The purpose of this paper is to examine how children?s library consultants work to implement the CRC in children?s library activities in Sweden. We have tried to discover whether the CRC is basic in the work of children?s library consultants or if is rather employed to strengthen certain areas or projects.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Naturen är viktig för människors hälsa. Både barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som särskilt viktiga att ta hänsyn till när stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig från vuxnas och förbises ofta när stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll när det gäller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invånare. Barnkonventionen är ett styrdokument som Sverige har åtagit sig att följa och där tas barns rättigheter i planeringen och i utemiljön upp.

Surrogatmoderskap är idag inte tillåtet i svensk rätt även fast det inte finns något explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock på att sådana arrangemang ändå förekommer, både i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilka rättsliga komplikationer som kan komma att uppstå i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rätt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhåller sig till principen om barnets bästa enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats där betydelsen av barnets bästa ligger i fokus för jämförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin.

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning.

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

AbstractMany of the refugees around the world today are children. Some of these children are travelling alone without anyone looking after them. These children flee from their countries to save their lives and as they are children they need special care and protection. This thesis has investigated the protection given to unaccompanied children during the asylum process in the two key instruments in the area: the Convention of the Rights of the Child and the Convention Relating to the Status of Refugees. The Refugee Convention does not contain any procedural rights and does not specifically acknowledge children, even though they are included in the scope of the Convention.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.