Mitt intresse för föräldrasamverkan har under utbildningens gång ökat. Ämnet har blivit ännu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssätt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om någonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar föräldrarna i större utsträckning än vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte är tillfredsställande för någon part. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, konflikter eller ur kunskapsmässigt perspektiv.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer.Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

En av stora organisationers största utmaningar är att få verksamheten och dessmedlemmar att gå åt rätt håll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, är komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anställda som befinner sig i olika verksamheter och påolika nivåer. Skolan är ett exempel på en stor organisation i kris som består av fleraolika nivåer och med många anställda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktläge och blir allt sämre.

I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumanual.

Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för ämnet konflikt började när vi hittade en artikel av Gunilla Granath där hon beskriver konflikter som något positivt. Mer om artikeln återkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring ämnet konflikt ökade under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) under våra studier på Malmö högskola. Där har vi sett olika typer av konflikthanteringar från pedagogerna.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lärare med behörighet att undervisa i teoretiska ämnen i skolår 7-9 talar om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning får läsaren ta del av en litteraturgenomgång som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna utgick från frågeområden rörande elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat på att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänst och hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretess påverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativ metod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterare och en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessen mellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman.