I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag? (8§). Likvärdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever går ut grundskolan utan att klara de grundläggande nationella målen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner är märkbart stora. Forskning visar att det finns många faktorer, såväl interna som externa, vilka påverkar elevernas skolresultat.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen.Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Den här studien handlar om hur olika yrkeskategorier såsom rektor, lärare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svårigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förändra för att bättre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer använts och nio personer har intervjuats. Alla informanter är positivt inställda till inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, både för elever och pedagoger.

Malmö högskola Lärarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Uppsatsen handlar om en god lärmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad några pedagoger anser om en god lärmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnå det. För att få svar på dessa frågor, läste vi litteratur som var relevant för ämnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi använde oss av intervjumetoden, när vi ställde frågorna till pedagogerna. De vi intervjuade var två rektorer, sex pedagoger, en speciallärare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frågorna och syftet med uppsatsen. Vid nästa steg genomförde vi intervjuerna.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Färdplan Flen är ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och beräknas vara klart år2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintäkter har gjort att Färdplan Flen inrättats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och där har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt är Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkställd 2019.I dagsläget arbetas det också på att skapa mer delaktighet mot invånarna och de anställda inom kommunen. Färdplan Flen är intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att få in invånarnas åsikter.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan..

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantänker kring mångfald och mångkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som är iprincip etnisk monokulturell vad gäller personal och elevsammansättning. Tyngdpunkten liggerpå hur pedagogerna ser på sina möjligheter att arbeta med dessa frågor dessutom görs avförfattaren en jämförelse med den forskning som finns inom detta område..

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.