Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet.

Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt.

Alla elever i Sverige har rätt att få stöd av elevhälsan för att nå utbildningens kunskapskrav. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbättra elevers hälsoutfall kan hälsokommunikation användas. Elevhälsan i Umeå kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lärmiljön, där målet är att förbättra lärmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i Umeå kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte från patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

Syftet med undersökningen är att se ifall lärare planerar och genomför sina lektioner olika beroende på om det är en mono- eller mångkulturell klass. För att få en så bred bild av vårt ämnesområde så använde vi oss av två olika metoder när vi samlade in data. Vi har intervjuat lärare och gjort enkäter som eleverna har besvarat i ämnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun där vi har intervjuat fem lärare. Vi har gått lite djupare in i vikingatiden när vi har gjort lärarintervjuerna, för att lättare kunna jämföra de olika intervjuerna.

The purpose of this thesis is to present and analyze population developments within Umeå municipality during the period 1992 to 2012. The study also aims to discuss growth trends presented in previous papers to seek common factors and get a deeper understanding.Data for 1992, 2002 and 2012 on a sub area level supplied by Umeå municipality was used. The study shows a continued positive development across almost all sub areas, but a differing growth rate from centre to periphery, and also a diversified medium age among the inhabitants.While the city center continues to have the highest growth of population during the studied years, a recent trend seems to point to a growing popularity to settle in the outskirts of the municipality, primarily near the coast..

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.

Det finns en mängd olika fritidsanläggningar i Luleå kommun. Kultur- och Fritidskontoret på Luleå kommun äger, förvaltar eller ger bidrag till många av fritidsanläggningarna. De har hand om bokningar och underhåll av anläggningarna och vill då veta vilken förening anläggningarna tillhör, vad som finns på anläggningen, vilka idrottsgrenar det går att utöva m.m. För att lättare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de även veta var alla föreningsägda fritidsanläggningar finns samt hur stora de är. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanläggningar Luleå kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor.

Sverige har länge fått tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstädernas befolkning fortsätter att växa. Särskilt unga människor flyttar, och de gängse uppfattningarna är att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den här studien ämnar till att ta reda på vilka orsakerna till flyttning bland unga är och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts är kvalitativ och bygger dels på intervjuer med utflyttade personer från Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.