SAMMANFATTNINGBakgrundUtövandet av sjuksköterskeyrket skall grundas i den kunskap, förståelse, värderingsförmåga och det förhållningssätt som behövs för att kunna utföra god och patientsäker omvårdnad. Den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska kräver en legitimation som står för behörighet. År 2000 kom Socialstyrelsen med en föreskrift (SOSFS, 2000:9) där ett undantag från legitimation ges. Då det idag råder stor brist på sjuksköterskor, främst under sommaren, används föreskriften för sjuksköterskestudenter som efter termin kan anställas som dispenssjuksköterskor.SyfteAtt beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vikariera som dispenssjuksköterska.MetodSom metod valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor och induktiv ansats. Studien byggde på sex intervjuer med studenter som under sommaren 2014 vikarierat som dispenssjuksköterskor.

Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att tala.

Av alla skolbarn i världen har 90 % någon gång haft karies. World Health Organisation har upprättat mål för att minska karies. År 2000 skulle 12- åringarna inte överstiga DMFT 3 och år 2020 ska 80 % av världens alla 6-åringar vara kariesfria. Syftet med denna studie var att beskriva kariesförekomsten hos barn i åldern 3-19 år med invandrarbakgrund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielärare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord på livsvärldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare, varav tre undervisade på studieförberedande/yrkesinriktade program och tre på individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lärarna är dock att de strävar efter att skapa en skola för alla, och även om skolans resurser idag är knappa så försöker lärarna göra sitt bästa för att nå det målet.

Idag är engelska ett världsspråk som talas i större delen av världen. I Sverige och övriga västvärlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska språket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlärning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andraspråk för våra barn. Litteraturgenomgången behandlar barns tidiga språkutveckling, positiva och negativa aspekter med flerspråkighet, flerspråkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger på en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen på en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhållningssätt till engelskundervisning i tidig ålder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmål. Det poängterades dock att det måste ske på ett lustfyllt sätt och med leken i centrum, vilket även observationerna visade..

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på montessoriskola. Jag skulle även vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det här arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat två barns föräldrar från vardera skola. Det var föräldrar till en flicka och en pojke i skolår 1. Skolorna låg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jämföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt välbärgat samhälle.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information.

Title: Det nya Ryssland - En inblick over Rysslands utrikespolitik under 2000-taletAuthor: Tim Balder and Jens KindhLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceAutumn term 2011The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how the Russian foreign policy is, how it is conducted and how it may develop in the future. To do that, we are going to try to answer the following questions:What characterizes Russia's official foreign policy?What theories are there for the Russian foreign policy?How can the various theories explain the Russian foreign policy actions at the international level?Our theory is to try explaining how the Russian foreign policy is continuing its development during the 21st century through three theories known as the Western liberalism, Pragmatic nationalism and Fundamental nationalism. Furthermore, to explain Russia's foreign policy and their behaviour, we are going to use the two foreign policy doctrines from 2000 and 2008. In addition, books and articles will also be used to explain how Russia's foreign policy is conducted and developed..

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.   Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan.

En 200 år gammal skånelänga uppnår 2000-talets energikravDetta arbete redovisar hur konstruktionsförbättringar på en gammalskånelänga kan förbättra husets boendestandard samt att huset tack vareförbättringarna uppfyller dagens krav ur energisynpunkt. Detta utförs utan attinskränka på dess arkitektoniska ursprung. Vi har tagit fram lösningar förhuset som förbättrar grunden väggarna och vinden, kortfattat tilläggsisolerasdessa och förbättras. För att få svar på hur våra förändringar har påverkathuset så har vi gjort beräkningar i ett energiprogram som bevisar att huset harförbättrats energimässigt och uppfyller dagens krav enligt BBR. Beräkningarhar även utförts i ett program som behandlar köldbryggor, detta för att visavad man kan tjäna på om man utför en åtgärd för at förhindra en köldbrygga..