Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhället och är idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man på internationell, nationell och regional nivå har utformat folk-hälsomål som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mål är skolan en viktig arena där man måste arbeta hälsofrämjande. Även skolans styrdokument, genom läroplan och skol-plan, innehåller mål för hälsoarbetet. Rektorer står som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man på skolan ska nå de uppsatta målen.

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.

SammanfattningI dagens samhälle ställs det stora krav på att ett företags IT-system skall vara tillgängligt för kommunikation. Kommunikationen kan ske inom och mellan företag. Då dessa kommunicerande aktörer kan ha olika system och arkitekturer som gör det komplicerat att kommunicera med varandra, krävs även någon applikation som hanterar detta problem. Dessa applikationer går under namnet integrationsplattformar. Då dessa plattformar fungerar som ett centralt nav i kommunikationen är det viktigt att säkerheten i dessa är av hög nivå.Problemet är, vilka säkerhetsrisker kan tänkas dyka upp vid användandet av integrationsplattformar i ett informationssystem? Denna fråga ledde oss in på två forskningsfrågor som presenteras nedan:? Kan denna teknik för applikationsintegration få konsekvenser för säkerheten och i så fall på vilket sätt?? Hur ser den bakomliggande tekniken för säkerhet ut hos två viktiga integrationsplattformar på marknaden, är dessa likvärdiga så att de säkerhetsrisker som identifieras är giltiga för integrationsplattformar generellt?Vi började med att definiera termen säkerhet utifrån tidigare kursböcker.

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin.Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?Hur ser utvecklingen inom simulering ut?Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien.

Arbetet har gått ut på att utveckla en lavintransceiver.En transceiver är en sändare samt mottagare i sammaenhet och är ungefär lika stor som två medelstora mobiltelefoner.Gemensamt för alla lavintransceivers är att desänder ut och kan ta emot en signal på 457 kHz som ärlagstadgad internationell standardfrekvens. Transceiversanvänds vid skidåkning utanför preparerade backar föratt kunna söka efter lavinoffer och bör bäras av var ochen i en grupp. Hamnar en eller ett par personer i gruppeni en lavin kan de resterande som klarat sig ställa om sinasändare på sökning och spåra offret i tid.Mitt skidintresse och allvaret kring laviner lockademig till att undersöka och utveckla denna utrustning.Efter flera samtal med både vana användare och personersom inte sett en transceiver ifrågasattes hela konceptetoch ny teknik som kan ersätta den gamla söktes.Många intressanta tekniker granskades och förkastadespå grund av att de inte skulle kunna ersätta den befintliga,teknikerna var för outvecklade eller passade inte i sammanhanget.När ingen teknik var överlägsen den befintliga sågranskades dagens transceivers. Ett antal punkter visadesig vara värda att se över. Ergonomi, gränssnitt och formblev huvudfokus, det vill säga hela konceptet.

Det finns flera olika tillvägagångssätt för att göra det möjligt att skapa program som kan exekveras på flera olika plattformar. Detta tillvägagångssätt för utveckling mot flera plattformar, kallas plattformsoberoende utveckling. En av teknikerna för plattformsoberoende utveckling, bygger på att de specifika plattformarna har tillgång till en virtuell maskin som programmet kompileras mot. Den virtuella maskinen översätter sedan koden till plattformens specifika maskinkod. Denna teknik används bland annat av plattformsoberoende språk som Java och .NET-familjen.

I denna uppsats beskrivs metoder för att skapa en arm i 3D samt att lägga in den i ett foto där den ersätter en riktigt arm. Anledningen till detta är att kunna skapa effekter i filmer och bilder som inte är möjliga med analog teknik. I denna uppsats kan man läsa om tekniker som används i varje del av utvecklingsprocessen och problem som uppstår samt lösningar och tips. I uppgiften finns det med delar som Modellering, Texturering, Rendering, Kamera Matchmoving och Compositing..

En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essäform. Rapporten innehåller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utställningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehåller även intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras är interaktivitet och publikt berättande i förhållande till ny teknik. Rapportens syfte är att få en inblick i hur centret arbetar med dessa begrepp i förhållande till vad de strävar efter att erbjuda sina besökare i upplevelseväg..

?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in it´s public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..

The aim of this project is to study the work that has been done by the youth welfare to prevent accidents and to increase the preparedness in case of fire. Further the aim is to develop a basis to improve the interaction between the fire services and the youth welfare. The conclusions that were made during the project can be used to increase the safety of the environment that estates by the youth welfare..

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.