Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som både är självuppvärmande och samtidigt uppfyller många människors krav på stora fönsterytor för att få in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, därefter med diverse energi- och beräkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som använts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhållande till vädersträcken samt ventilationslösningar. Tillvägagångssättet har varit att göra en mängd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material beräknat fram max och min temperatur i huset under olika tider på året. Fokus ligger på att kunna sammanställa en rapport som visar att det med dagens teknik är möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav på komfort och samtidigt är självuppvärmande. Ett viktigt mål i detta arbete var att kunna presentera en villa som även uppfyller de krav som de boende kan ha gällande naturligt solljus.

Bakgrund till studien ges dels i en genomgång av hur IT-stöd och systemutveckling inom vård och omsorg fungerar, dels framväxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept är en prioriterad fråga i den Nationella IT-strategin. Dess framgångsrika genomförande på alla nivåer och att användandet av e-recept är världsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förståelse för de faktorer ur ett användarperspektiv som lett fram till detta framgångsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och användbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som är centrala i införandet.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Regeringen satsar på entreprenörskap i skolan, utgångspunkten är att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lärande och liv (Palander, 2011). Således är det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgångsläge i ovanstående citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhållningssättet kan gestaltas i teknikundervisningen för årskurs F-3.Arbetet innehåller bland annat en forskningsbakgrund, där doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfält.

Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ?informa-tionsålder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på.

Inför höstterminen 2007 förändrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet, men någon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvärderas utfallet av lärosätets nya kandidat- och magisterprogram utifrån alumnernas etablering på arbetsmarknaden samt värdering av utbildningarnas färdighetstränande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkät, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka åtta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar på utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens på den regionala arbetsmarknaden.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer från ett tvärsnitt ur LINDA-databasen år 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgått en svensk universitets- eller högskoleutbildning. Två beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? årsinkomst och månadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (särskilt för urvalet baserat på årsinkomst).

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.

Idag ses ett ökat intresse för användandet av rörelseanalys inom olika sammanhang t.ex. övervakning, dataspel och diagnostisk undersökning av personers rörelsemönster med mera. Optisk rörelseanalys är den teknik som finns mest idag, men de systemen är dyra och saknar lämplig mjukvara för klinisk användning.En forskargrupp vid centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik (CMTS) forskning och utvecklings avdelning (MT-FoU) vid Norrlands universitetssjukhus har sedan 2007 jobbat med en produktidé som bygger på att skapa ett nytt mobilt system för rörelseanalys som kan användas i medicinska undersökningar. Ett Arduino pro mini kort samt ett 9-axligt prototypkort som består av MPU-6000 och en magnetometer HMC5883L är anskaffat för att tillverka ett system i detta syfte.Syftet med projektet har varit att skapa ett verktyg som kan samla in rörelsemönster för att sedan presentera resultatet i ett diagram. Systemet skulle kunna samla in data från en sensor som inkluderar en 3D-accelerometer ett 3D-gyroskop och en 3D magnetometer för att därefter skicka det vidare till en dator där mätdata presenteras visuellt och sparas undan i en textfil.En viktig detalj att ta hänsyn till vid konstruktionen av det nya systemet var att konstruktionen gjordes med hjälp av billiga standardkomponenter och kretskort.

Klättring är en växande sport som kräver jämn balans av styrka, teknik och psyke. I dagslägetsker klättertävlingar och de hårdaste utomhuslederna på branta överhängande väggar med smågrepp. God fingerstyrka är nödvändigt att ha när klättring utövas för att kunna hålla sig kvar igreppen, som består av lister, på väggen. Då dessa lister tas används en greppteknik somkallas för crimpteknik. Det går att hålla i listen i denna teknik med tre olika positioner, closedcrimp, open crimp och open hand.Syftet med denna studie är att kartlägga skillnader mellan olika test av prestationsförmåga ochcrimputhållighet, undersöka vilken crimpposition som går att hänga längst i samt utforskakorrelationen hängtid i crimp med styrkeövningar.Tjugotvå manliga klättrare rekryterades och indelades efter inrapporterat personbästa i tregrupper (elit, avancerad och normal).

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Vi lever i en värld där förändringar ständigt sker vare sig det gäller individen eller naturen, men även organisationer måste göra förändringar för att anpassa sig efter miljön i sin omgivning. Vi befinner oss i en högteknologisk tid, alltmer företag använder modern teknik för att generera konkurrensfördelar. Vi anser att förändringsprocesser sker olikartat beroende på olika bakomliggande faktorer som vi kommer fram till i uppsatsen..

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.