Sök:

Sökresultat:

2789 Uppsatser om Skolämnet teknik - Sida 33 av 186

Digitala signaturer : ett verktyg för sÀkerhet?

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

HUR SAMTAL OM SEXUALITET FRA?MJAS BLAND SJUKSKO?TERSKOR : En litteraturöversikt

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Instruktionsformer i slöjden

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.

MĂ€tning, kontroll och duglighet för en lackeringsprocess: En fallstudie pĂ„ Swedwood Älmhult AB

I dag Àr företag hÄrt konkurrensutsatta dÄ de agerar pÄ en globaliserad marknad med mÄnga aktörer. För att företag ska överleva och vara lÄngsiktigt lönsamma mÄste de stÀndigt förbÀttra sin verksamhet vilket stÀller krav pÄ ett framgÄngsrikt kvalitetsarbete. Ett sÀtt att förbÀttra verksamheten Àr att mÀta och kontrollera sina processer för att pÄ sÄ sÀtt upptÀcka och minska spridning vilket i sin tur sÀnker företagets kvalitetsbristkostnader.Företag som lackerar trÀprodukter har svÄrt att mÀta sina processer och för att komma till rÀtta med problemet har vissa företag intresserat sig för en teknik kallad vibrationsspektroskopi (VS). Det Àr dÀrför intressant att utreda om tekniken Àr anvÀndbar för att mÀta de kvalitetsparametrar som efterfrÄgas. VS Àr en teknik som med hjÀlp av IR-ljus kan bestÀmma vilken kemisk sammansÀttning ett prov har.

Utveckling och förÀndring inom digital musikdistribution

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Mjukvaruprojekt och konsekvenserna av Scrum

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Idé, förtroende & utvÀrdering : En studie om Investor relations hos svenska medicintekniska företag

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.

Uppdraget Àr inget vi hittar pÄ : En undersökning om pedagogers tolkning kring fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

Början pÄ en lÄng resa : En fallstudie om introduktionen av datorprogrammet GeoGebra i matematikundervisningen i Ärskurs nio

Vi har frÄn och med 2011 en ny lÀroplan för grundskolan som betonar anvÀndningen av digital teknik i matematikÀmnet mycket starkare Àn den tidigare lÀroplanen frÄn Är 1994. Situationen i skolan av idag pÄ detta omrÄde Àr inte i fas med kravet frÄn den nya lÀroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för anvÀndandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi hÀr gjort har vi velat fÄ handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tÀnkas fungera för nionedklassare. Studien Àr en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfÀlle; 2) ett uppgiftslösningstillfÀlle; och 3) ett intervjutillfÀlle.

AI:ns roll i klassrummet. En analys av hur l?rare argumenterar om AI som en del av undervisningen i skolan

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Surfplattan i förskolan. : Hur pedagoger anser sig arbeta med surfplattan i förskolan.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var Àven att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgot sÀtt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in pÄ surfplattor. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med Ätta pedagoger frÄn tvÄ förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande pedagoger i studien anvÀnder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens sprÄk, det ser dÀremot olika ut bland pedagogerna hur den anvÀnds till exempel för dokumentation och spel med mera.

Utformning av en studio för distribuerat arbete

Alvis HÀgglunds Àr ett av Sveriges största företag som idag tillverkar stridsfordon och bandvagnar. Företaget Àr vÀrldsledande inom omrÄdet och expanderar hela tiden, och dÀrmed har de behov av att anstÀlla mer personal. Lokalerna i GullÀnget rÀcker inte lÀngre till, och pÄ grund av den snabba expansionen sÄ har man tvingats hyra lokaler ett par kilometer dÀrifrÄn. För att uppehÄlla kommunikationen och samhörighetskÀnslan har man valt att anvÀnda sig av distribuerad teknik. Uppgiften bestod i att ta fram en flexibel och anpassningsbar studio som kan anvÀndas till allt frÄn distribuerat ingenjörsarbete till lokala möten.

Estetiska uttrycksformer : En underso?kning om fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i svenskla?rares undervisningsmaterial

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

MUSIKTERAPI ? ETT ICKEFARMAKOLOGISKT ALTERNATIV VID KIRURGISKA INGREPP : En litteraturstudie om effekten pÄ Ängest och smÀrta

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Generering av höjdkartor och dess anvÀndbarhet

 Implementering och analysering av existerande tekniker inom generering av höjdkartor (eng. Heightmap). Försök till att komplettera brister i dessa med en egen teknik. Samt jÀmföra dessa tekniker med verklig data frÄn omrÄden i USA. .

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->