Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

Merparten av de kommersiella system för mobilkommunikation som finns och byggs i världen idag bygger fortfarande på GSM, antalet abbonnenter är över 2 miljarder. För att utöka funktionaliteten med mobila terminaler har det forskats på att införa positionering i GSM-nätverk. Tjänster som använder abbonnentens positionsinformation kallas Location Based Service och de ger möjlighet att utöka funktionaliteten och spara användaren av tjänsten arbete. Rapporten beskriver olika tekniker för positionering och slutsatsen att CGI-TA är den teknik som positioneringen ska byggas på. Denna teknik finns tillgänglig hos de svenska operatörerna idag och för att kommunicera med dem används Mobile Location Protocol 3.0.0.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i något sammanhang?, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om.

STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och flickor.

The aim of this study is to examine how the way of teaching in technical subjects are in Uganda and to link those results to Swedish circumstances. A comparison is being done both of the teaching and what methods are used. Since I was living with my family in Uganda I could easily examine the system of school here. During four days I was at a school named Aga Khan School here in Kampala. I could there participate in teaching, talk to teachers, observe and participate during lessons.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

För att på ett effektivt sätt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krävs det tekniker med stora krav på förändringsbarhet. Det gäller att de tekniker som används ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks då dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvåras. Andra krav som ställs är kraven på hastighet. För att en teknik skall accepteras räcker det sällan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall även öka prestanda hos applikationen.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay?s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy.