Prisstegringen på skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av Skogsfastigheter.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreSkogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreSkogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ?Levande skogar?. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård.

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på timmer och massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en Skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och fastighetspriset.

The price of Swedish forest properties has gone up by 77 percent during the past five years. Amongst private forest managers the high price level signals optimism and confidence for the future. Many forest owners manage large capital in the forest and a planned economy is to a larger extent demanded to achieve a positive economic result. Forest is long-term and to maximize a single year without planning for the years to come results in less optimization of the parameters available to achieve a favourable economic result. This case study investigates the investment of two forest properties situated in Götaland. The management of the forest has been planned for both properties during a period of ten years.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på Skogsfastigheter.

Skogen har sedan årtusenden tillbaka nyttjats av människan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att äga egen skog och att skogens ekonomiska betydelse har ökat har värderingen av skog förändrats. Avkastningsberäkning har länge legat till grund för värdering av skog, men idag räcker inte detta för att uppskatta marknadsvärdet på Skogsfastigheter. Det är tydligt att det är fler bakomliggande faktorer än den skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen. Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen på Skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla värderingsgrunder.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på Skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

I Sverige finns det ett stort antal Skogsfastigheter som årligen ska genomgå generationsskifte, det vill säga överlåtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstår vanligen problem av ekonomisk karaktär, där både överlåtare och mottagare av Skogsfastigheten är intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlåtelsen. Dock är det viktigt att även ta hänsyn till den framtida ekonomiska situationen för både överlåtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie är utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlåtelseformer vid generationsskiften av olika typer av Skogsfastigheter. Målet med studien är att finna ett bidrag till rådgivningsunderlag som fungerar för Skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsättningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgång angående skatteregler som påverkar ett generationsskifte, samt de olika överlåtelseformerna, genomförts.