Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad Skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra Skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att Skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna..

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Detta examensarbete är utfört i samråd med Holmen Skog. Holmen Skog är ett Skogsbolag som ansvarar för råvaruanskaffningen till Holmenkoncernens svenska produktions-anläggningar. I takt med biobränslemarknadens tillväxt har Holmen Skog en ambition att slå sig in på denna marknad och bli en framstående leverantör av biobränsle. Tilltänkta kunder är främst företag med anläggningar som producerar kraft- och fjärrvärme. Genom förbränning av biobränslen framställer och genererar dessa företag värme och el till samhället.

About a quarter of the Swedish land area is covered with shallow or thick peat. There is a potential to increase forest production in Sweden with almost 2 million m3/year in selected peatlands with low conservation values. This increase can be accomplished by drainage, complementary drainage, ditch maintenance operations and fertilization. The purpose of this study was to determine the level of knowledge regarding the management of forests on peatlands and was restricted to selected forest companies in Västerbotten County, with offices in Umeå. Three companies were chosen, SCA, Holmen and Norra Skogsägarna.

Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade Skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör Skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på Skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete.Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska Skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive Skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen.

Det svenska skogsbruket är beroende av skotning för uttransport av virke från skog till bilväg. Kostnaden för skotningen har en korrelation med skotningsavståndet och terrängförhållandena på avverkningstrakten. Hur man idag (2011) beräknar ett medelterrängtransportavstånd, vilka sträckor som ingår det, skiljer sig mellan Skogsbolag och entreprenörer, vilket skapar osäkerhet vid förhandling och planering. Det saknas idag beräkningsmodeller för att enhetligt kunna beräkna ett medelterrängtransportavstånd, vilket skulle kunna underlätta vid förhandling och planering av en avverkningstrakt. Målet med examensarbetet var att för Korsnäs AB utveckla ett beslutsstöd vid planering av en avverkningstrakt i föryngringsavverkning. Målet delades upp i två delmål: 1.

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska Skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

Undersökningen genomfördes vid två olika verksamheter, ett större Skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jämföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgångar samt hur de upplevde generationsväxlingen med avseende på deras olika förutsättningar. Målsättningen var att belysa vilka utmaningar som generationsväxling och kompetensförsörjning är, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprättade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagsläget inte upplever några större problem i samband med generationsväxlingen även fast det finns en del pensionsavgångar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens såsom kompetensöverföring, behålla medarbetare som uppnått pensionsålder och kompetensutveckling.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska Skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.

Miljön och naturvärden blir en allt viktigare faktor inom skogsbruket samtidigt som samhället vill utnyttja alla tillgängliga resurser. Detta leder till att Skogsbolag och skogsägare letar efter skötselalternativ och metoder som möjliggör virkesuttag samtidigt som dessa ska bibehålla/gynna skogens naturvärden. Studien undersöker två olika frågeställningar, den första behandlar hur stora virkesuttag som kan göras med alternativa skötselmetoder på ett företags avsättningar. Den andra jämför dessa metoder för att reda ut vilken som är bäst lämpad för virkesuttag. Undersökningarna har gjorts i form av simuleringar med beslutstödsprogramet Heureka på 26 bestånd från SCA:s avverkningsberäkning. Dessa bestånd representerar större ytor, vilket motsvarar de avsättningar undantagna för alternativ skötsel som finns på SCA:s ägor i Jämtland. Studien innefattade 6 olika alternativa skötselmetoder vilka alla fanns representerade på företagets avsättningar Dessa var: ? Ingen gallring p.g.a.

Effektivitet är för många organisationer ett begrepp som förknippas med att utnyttja sina resurser maximalt. Detta är något som även är märkbart inom svenskt skogsbruk, där man idag är mycket mån om att vara resurseffektiv i sin verksamhet. Det finns dock fler innebörder av effektivitet som begrepp. Toyota, med sitt Toyota Production System, och lean production har bevisat att en flödeseffektiv process med kundfokusering kan vara ett framgångsrikt arbetssätt. Denna studie tar upp lean production som teori i svenskt skogsbruk och knyter an denna mot virkesanskaffningsprocessen.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att Skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.