Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men utsläpp av föroreningar från mänskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. Bristfällig rening och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska städer renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför städerna där kommunal anslutning inte är möjlig finns små anläggningar, så kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten från en enskild fastighet eller ett mindre antal hushåll. Avloppsvatten från bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanläggningar där små reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter.

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstärkts under de senaste decennierna. Från det att ekobyar började planeras på 70-talet, till dagens lågenergibyggnader. Kunskapen om värmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsområde utformas med hjälp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

During the last years commercial Wind Power Turbines (WPT) has become larger regardingto the generator sizes and hub heights. Available hub heights around 100 meters is nowcommon, which has led to profitability for WPT located in forests where there normally are tolow wind speeds. The current knowledgement regarding turbulence and the variation in thewind profile for the outcome of the power production for the WPT in forests is limited.In this Master of Science thesis an investigation concerning forest located wind power plantshas been made. The purpose has been to investigate if plants located in forest perform lesscompared to wind power turbines located at more common locations.The analyses are based on statically material for determining the availability,production/generator size, production/hub height, production/swept area and how thetopography affect the production results.The analyses show that the variation in production result for WPT located in forest comparedto turbines located at other locations is small. The availability is high and the productionresults are good..

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingår det att under våren på andra året utföra ett examensprojekt. Just det här projektet utfördes på KV1 på Oscarsgatan, som är en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut på att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner från 1999 som är bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns något att ändra, ta bort eller lägga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att även beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? där man lär sig det viktigaste och nödvändigaste ifall att ordinarie drifttekniker av någon anledning inte kan utföra sin uppgift.

Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns för ett framtida anläggande av en järnvägssträckning mellan Storuman och vidare västerut till den isfria hamnen i Mo i Rana. Rapporten belyser viktiga aspekter av hur generellt en planering av ny järnvägssträckning går till och hur samhället hypotetiskt kan beröras. Granskning av näringslivets och arbetsmarknadens potential samt hur infrastrukturen utvecklingsmöjligheter lyfts också fram. Det man kan konstatera av en så tidig utredning som denna rapport utgör är att Västerbottens län innehar många intressanta utvecklingsmöjligheter som tyvärr hamnat lite i periferin, mycket på grund av att Sveriges inland idag saknar god standard på infrastrukturen. Två aspekter som jag belyser extra starkt i denna rapport är dels godsutbytet till och från Sveriges inland där skogs- och gruvindustrin har starkt fäste, ut mot Atlantkusten i Mo i Rana, som skapar större handelsutbyte med övriga världen.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Lettland är ett av de länder som blir medlem i EU år 2004 och i och med det så förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbättrande och skyddande åtgärder enligt det så kallade Sjätte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Lettland kan gå tillväga för att nå de av EU uppsatta målen samt att föreslå lämpliga åtgärder för att nå målen. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutsläppsnivåer som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp är att 40 procent av de försurande utsläppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till år 2010 räknat från 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutsläpp av svaveldioxid, medan utsläppsnivåerna av kväveoxid och koloxid måste minskas för att uppfylla de av EU uppställda kraven.

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i så fall något att göra med debatten om dålig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han är samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker även identifiera potentiella källor i verksamheten för effektivitetsförbättringar och kostnadseffektivisering.Teorin som används till att lösa uppgiften härstammar från: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissättningsteori. Det empiriska materialet har samlats in från 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i Småland, Västerbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades två grupper av skogs-maskinföretagare, där den ena gruppen speciellt lämpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.

Detta kandidatarbete genomfördes i samarbete med Bergvik Skog AB som önskade undersöka när skötselåtgärden gallring ska utföras i bestånd med olika grader av heterogenitet. Arbetet syftade därför till att klargöra hur stor andel av ett bestånd som ska vara i behov av gallring för att gallringen ska bli som mest lönsam. Arbetet genomfördes genom att med inventerings-data från Bergvik Skog dela upp företagets skogsinnehav i norra Värmland i tre hetero-genitetsklasser. De tre klasserna byggde på den relativa standardavvikelsen för grundytevägd medelhöjd mellan provytor inom samma bestånd. För klasserna simulerades skogsbruk enligt Bergvik Skogs riktlinjer under 100 år i programmet Heureka PlanVis.