Sökresultat:
135 Uppsatser om Skogsägare - Sida 8 av 9
Frivillig revision för nystartade företag : En kvantitativ undersökning om vad som påverkar ett nystartat aktiebolag att frivilligt välja att ha revisor.
SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.
Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister : en studie åt Holmen Skog AB
Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med
SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat
med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de
två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod
som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då
provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt
Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år
2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade
datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till
Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies).
Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet
på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper.
Bevarande av naturvärdesträd i enlighet med FSC och Holmen Skogs naturvårdspolicy :
In the end of 1998 the company Holmen Skog AB was certified accordint to the FSC system
with an area of 1 036 000 hectare. After that Holmen Skog AB has been working actively
with the nature conservation in the forestry. In order to control the quality of the company?s
nature conservation in final fellings they started a yearly inventory which is called BAKRUS
(Judgement of ecological and culture care in relations to policies for a persevering
silviculture). After 1999 the control was expended to include all actions in the forest.
Skogsägarna NORRSKOG:s slutavverkningar och PEFC-kraven : fältinventering och intervjuer
Skogsägarföreningen Norrskog är ansluten till PEFC och drygt 15% av dess medlemmar
är också anslutna. Enligt beslut i Norrskogs styrelse utförs all avverkning på objektsnivå i
enlighet med PEFC:s normer oberoende av om skogsägaren i fråga är certifieradeller ej.
Studiens syfte har varit att se om Norrskogs medarbetares kunskaper i natur-, kultur-och
miljövård har tillämpats i praktiken vid avverkning på medlemmamas marker. För att
svara på den frågan har två slutavverkningar per skogsbruksområde, d v s 48
slutavverkningar totalt, inventerats. Slutavverkningama i fråga har utförts mellan 200 l
och 2003 och de har varit mellan 2 och 5 hektar stora.
De halländska ljungmarkerna och deras försvinnande : en agrarhistorisk studie
Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts:
Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.
Varglav (Letharia vulpina) : en skogshistorisk analys vid Grundagssätern i Norra Dalarna
Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen tall, gran och björk.
RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik
RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot på 49 procent och regeringen valde att höja målet till 50 procent. Vid ökad användning av förnybar energi kan målkonflikter uppstå. De förnybara resurserna kan exempelvis användas i andra syften vilket skapar konkurrens. Energiomställningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som kräver politisk vilja och svåra avvägningar.
Kan biologisk mångfald ökas i ett avsatt skogsområde? : skötselplan för Storskogsberget på Holmen skogs marker, distrikt Umeå
The biodiversity of the Swedish forest has degenerated since the beginning of the 19th century when fire suppression and large scale logging first occurred. Together with a changed land use, these actions today have had a negative influence on many forest dwelling species, due to gradual reduction of natural processes, successions and different structures from the forest ecosystem. The Swedish Forest Act, together with different environment certifications, have today encouraged private persons and forest companies, among them Holmen Skog, to work actively to improve nature conservation. The aim of this study was to, by field inventories of already existing nature values, literature studies, recommendations from scientific reports and ecological gap analysis as a basis, make a management plan, for a non-production area, to conserve or improve the prerequisites for biodiversity. ?Storskogsberget? is located in the coastal area of Västerbotten County, 35 km from the city of Umeå.
Om att skapa en databas över Enaforsholms fjällträdgårds 60-åriga växtförsök
Enaforsholms mountain garden is situated in the western parts of the Swedish province Jämtland. This means a maritime climate. After a donation made by wholesaler A. W. Bergsten the country estate became KSLA property in 1937.
Unge Brown ?går åt skogen? Allegori och intention i översättning
Denna studie jämför Nathaniel Hawthornes allegori ?Young Goodman Brown? (1846) med den svenska översättningen ?Unge Brown går till skogs? (1959). Genom att förklara dels den generella, dels Hawthornes specifika och dialektiska användning av allegorin har jag kunnat belysa vissa av de allegoriska elementen och de kulturella/historiska hänvisningarna i källtexten (KT). Jag har sedan gjort en jämförande analys av KT och måltexten (MT) med strävan att klargöra vilka av de allegoriska momenten och kulturella/historiska hänvisningarna som har överförts till MT. De element som har förts över till MT har tillsammans med de textfunktioner som MT enligt Reiss erbjuder på lett fram till vad som kan tänkas vara det som Reiss kallar översättarens intention.
Teknikutveckling av aggregat för kontinuerligt ackumulerande skörd i unga skogar
Examensarbetet är en kollaboration mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Sveaskog AB. Det övergripande målet var att utveckla och verifiera en mekanisk lösning för kontinuerlig skörd i klena bestånd. Skogsvård och skogsbränsleuttag som en kombinerad lösning pekar på en minskad röjningskostnad för eftersatta bestånd. År 2009 fanns det cirka en miljon hektar eftersatta bestånd i Sverige, och med det potential att hämta stora mängder skogsbränsle. Ett första uttag på 64 TWh för att senare kunna ge ett årligt uttag på 5-10 TWh.
Räcker det med en röjning i tallbestånd i norra Sverige?
Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.
"Det kostar på, det tar lite tid..." : Studie av ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höft- och knäplastik
Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.
Ekonomiska effekter för verkställande av överenskommelser i samråd : en analys av gemensamt nyttjande av skogsmark mellan skogs- och rennäring i norra Sverige
Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, så kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part får ut ett högre värde från den. För
att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intäkter vara kända. Därför är detta examensarbete där jag kartlägger merparten av dessa en viktig del i processen.
Lavbeteslandet som CPR nyttjas av både skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel på marken,samt av rennäringen, vilken använder det som betesmark. Skogsbolagens mål med användningen av lavbeteslandet är att maximera volymtillväxten av virke.
Lövskogsmålen i FSC-certifierat skogsbruk : tolkning, uppföljning och skötseldirektiv
Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..