I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.

As most developed countries Norway has an ageing population meaning that the number of pensioners is predicted to grow rapidly over the coming years. As a consequence the Norwegian pension system will not be able to provide for these future pensioners. Meanwhile, a rising number of early retirees and disability pension claimants is diminishing the real retirement age. Also the individual pension amount is growing while the pension system itself reaches maturity. In short, major reforms are needed in the Norwegian pension system.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i den svenska befolkningens tilltagande ohälsa de senaste åren. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, morbiditet är relaterat till konjunkturläget och på så vis försöka utröna om åtminstone en del av den försämrade hälsan kan tänkas förklaras av det rådande ekonomiska läget med både högkonjunktur och bra tillväxttakt. Den hälsovariabel som främst används är ?Allmänt dåligt hälsotillstånd? och utgör en del av SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Perioden som undersöks är 1980-2004.

Framtidsstudier har i alla tider använts av makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & Strömbäck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade partiet upptäckts framträda, ett parti som inte längre är knutet till sina ideologiska värderingar utan strävar efter att tillfredställa marknadens önskningar och behov (Strömbäck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie är att, utifrån teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagspartiernas ideologiska värderingar och aktuella sakfrågor är närvarade i de politiska tv-reklamerna från valrörelsen 2010. Vi undersöker hur partiernas ideologiska värderingar kommer till uttryck och i vilken utsträckning reklamfilmerna fokuserar på ideologiska värderingar respektive aktuella sakfrågor. Vi studerar även hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrågor som lyfts fram och de ideologiska värderingarna.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

An inquiry into the post-war European aesthetic and political landscape should take the international organization Unesco?s colour reproductions and travelling exhibitions of paintings into consideration. In these, the organization implements André Malraux? idea of the ?imaginary museum? as a framework for a future cosmopolitical, aesthetic (and utopian) community. During the late 1940?s, the Swedish government also discusses the need for raising an ?aesthetic awareness? amongst their citizens as a consequence to a poor knowledge in the fine arts.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd.

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.