I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt Skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaSkogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd Skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

Denna undersökning skall ge en bild av hur medlemmarna ser på Skogsägareforeningen NorrSkog. Undersökningen baseras på 228 st slumpmässigt utvalda medlemmar som besvarat en enkät. Underlaget har kompletterats med intervjuer av 5 st inspektorer. Medlemmarna tenderar att bygga upp sitt virkesförråd. De likställer i medeltal de ekonomiska värdena med andra värden med att äga Skog.

I Sverige finns det 330 000 Skogsägare och tillsammans äger de ca 50 % av den produktiva Skogsmarken i landet. Varje år avverkar de enskilda privata Skogsägarna Skog för stora värden. Eftersom det privata Skogsbruket omsätter en betydande andel pengar varje år finns det ett flertal företag med olika affärsinriktning som på olika sätt försöker hjälpa den enskilde Skogsägaren att uppnå ett bra ekonomiskt resultat. För att kunna hjälpa dessa Skogsägare måste kunskapen om dem och deras behov öka. Syftet med det här examensarbetet har varit att kartlägga enskilda Skogsägares användning av avverkningslikviden och hur den fördelas mellan olika användningsalternativ.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för Skog och småkryp.

The forest in the northern part of Sweden has changed dramatically during the last centuries. The forest has gone through a large-scale transformation, from it being only used locally for domestic purposes to becoming very important raw material for Sweden in the industrial age. The strategy by foresters during the second half of the 20th century has been to create pure production forests for commercial forestry. This has mainly succeeded and we have today homogenous production forests that give a high profit to the owners. The aim of the study is to compare the state of the forest in the former state forest Hällforsmarken in the years 1925 and 2000 and to interpret the changes which has taken place.

I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över Skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning.

Antalet Skogsvårdsentreprenörsföretag har under de senaste 20 åren ökat drastiskt och idag sysselsätts tusentals Skogsarbetare med Skogsvårdsarbete. I och med att Skogsvårdsarbetet i högre utsträckning utförs av entreprenörer, har ett stort ansvar för det praktiska genomförandet av Skogsvårdsåtgärder, såsom markberedning, plantering och röjning, flyttats från de stora Skogsföretagen till entreprenörerna. Stora Skogsföretag som Skogsägarföreningar upphandlar Skogsvårdstjänster från entreprenörer på olika sätt. Hur avtalen sluts bör påverkas av vad man som Skogsföretag vill nå med dessa inköp. Studiens syfte var att kartlägga hur Skogsvårdsledarna, som ansvarar för inköp av Skogsvårdstjänster, utför inköpen samt hur de upplever samarbete och avtal med entreprenörerna. Vidare var syftet även att klargöra samma aspekter ur entreprenörernas synvinkel .Skogsvårdsledarnas uppfattning har undersökts genom intervjuer, entreprenörernas genom intervjuer och heltäckande webbenkätundersökning. I ett av de sex verksamhetsområden som undersökts har en öppen anbudsupphandling genomförts. Skogsvårdsledaren i det verksamhetsområdet motiverar det med att man för medlemmarnas skull måste söka marknadspriser och marknadskvalitet genom att utsätta Skogsvårdsentreprenörerna för konkurrens.

Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av Skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra sinnen än synen.

Drygt hälften av den svenska landarealen täcks av Skog. Av denna areal ägs hälften av privata Skogsägare och övrig areal av Skogsbolag och det allmänna. Alla som brukar Skogen har ett ansvar att värna om den på ett hållbart och uthålligt sätt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glädje av Skogen. Ett viktigt begrepp gällande hållbar utveckling är CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det är viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi än den miniminivå som lager kräver.

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation till det skikt med gröna områden som skapas.

Inom några år kommer Kiruna att bli Europas första och enda uppskjutningsplats för kommersiella rymdresor. Den som vill försäkra sig om en plats på rymdfärjan måste vara beredd att punga ut med 200 000 dollar. Alltså kan man anta att målgruppen för rymdturism är synnerligen välbeställd och därför ställer väsentligt högre krav på service, bekvämlighet och upplevelser än de flesta turister som idag besöker Kirunaregionen. Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett koncept för ett högkvalitativt boende skulle kunna utformas utifrån ett upplevelseperspektiv. Vi har därför granskat hur behovet av ett sådant boende i regionen ser ut, med utgångspunkt i just rymdturismen.

Transportation represents 10-15 % of wood supply costs. It is therefore important to improve efficiency in the transport system to decrease these costs. The aim of this study is to map the timber vehicle routing processes used by a sample of timber hauling contractors and to identify possible links between the vehicle routing process and service and economic variables. The study was carried out at Södra Skog in autumn 2008. 15 timber hauling contractors were sampled and interviewed about their work with timber transports.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av Skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av Skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på Skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av Skog. Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt. Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering. Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen.

Mitt i gränsen mellan stadsdelarna Västertorp och Hägerstensåsen i Stockholm ligger den avlånga Mellanbergsparken. I det norra kortändan hittar man Hägerstensåsens tunnelbanestation och i den söndra går den mycket trafikerade motorleden E4an. Det är en platt park med få träd så den är starkt bullerstörd från E4an. I den söndra ändan finns ett utomhusbad som är välbesökt varma sommardagar, men  motorvägens närvaro går inte att ignorera, så badupplevelsen blir inte fullt så avslappnande som den skulle kunna önskas.Västertorps parkbadhus är tänkt att ligga i det sydvästra hörnet och då fungerar som skydd mot bullret. De högsta delarna i byggnaden hamnar närmast motorvägen för så stor bullerdämpning som möjligt, och för att minimera skuggningen av parken och utomhusbadet.Hela byggnaden är dessutom täckt med ett spaljésystem där klätterväxter kan slingra sig, och de tillsammans med den Skog som planteras på markplätten som lämnats mellan byggnaden och motorvägen, bidrar ytterligare till bullerdämpning, samt till luftrening från alla avgaser.Entrén till parkbadhuset och dess tillhörande sporthallar är belägen i en gångtunnel som går genom byggnaden från den nuvarande gångtunneln under Personnevägen.