Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till Skog, från slutet till öppet. Längst ut mot Skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarSkog av tegelpelare möter vattenytan.

Skogsbränsle är en viktig del av Sveriges energiförsörjning i och med det högt uppsatta målen som finns på förnyelsebar energi. För att Skogsflis ska kunna konkurrera med andra energislag krävs en effektiv försörjningskedja från Skog till mottagare. För Södra Skogsenergi är terminaler en viktig buffert i försörjningskedjan för att klara av den höga efterfrågan av Skogsflis som råder under vintern. Men terminaler är dyra och medför risker och Södra Skogsenergi vill därför minimera den volym som måste lagras på terminal. Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag för hur terminaler ska användas och placeras i logistikkedjan för Skogsflis med avseende på terminalantal och andel av årsvolym att lagra på terminal. Genom optimering av fyra olika försörjningskedjor med olika antal terminaler har problemställningen analyserats.

I denna studie undersöktes hur nöjda Skogsägarna är, som skrivit stormkontrakt med Norra Skogsägarna efter stormen Hilde 2013 i virkesområde Södra Lappland. Det gjordes genom en brevundersökning riktad till Skogsägarna samt en intervju med virkesområdeschefen och inspektorerna som arbetar inom virkesområdet. Skogsägarna delades sedan in i ägarkategorier för att kunna jämföra hur svaren skiljer sig åt mellan olika slags Skogsägare. Resultatet visar att Skogsägarna var mest nöjd med bemötandet, men att servicen var den viktigaste faktorn. Priset hade mindre betydelse än förväntat.

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet Rätt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstå i samband med avverkning och skotning. Syftet var också att öka GROT-uttaget. Dock så förväntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bättre arbetsmiljö. Konceptet är dock relativt nytt och det har inte genomförts några jämförande studier som utvärderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var därför att undersöka hur medelkörsträckan och bränsleförbrukningen hos skotaren påverkades av det nya konceptet.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granSkog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt Skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men Skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av Skogen. Längre fram i studien lyfts också Skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I Skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

This thesis describes the planning and development of a volume meter of pine and spruce cones. The product was designed and developed for Stigsjö Skog och Frö AB in Härnösand. It was developed taking into account a number of requirements set by the supervisor David Zetterlund. The main requirements were that the volume measurement would be fast and give accurate results. These are two requirements that are missing in today's volume measuring method which is very problematic for the company.The plant was visited several times in Härnösand, mainly to discuss the generated concepts with the supervisor and perform tests on the prototype.

Water logistics has long been a problem in order to effectively carry out stump treatment in both thinning and final felling. It is important that the stump treatment? equipment is configured as well as a sufficient amount of water is carried out on the harvester to get a cost? effective treatment. The flow control of the equipment has improved and water can be dispensed more efficient, but still the amount of water on the machine is a crucial factor in the total cost estimate. The knowledge of the tools available to bring water as well as the internal logistics of loading and transport to the felling site is deficient. Increased focus on "smart" solutions to manage water cost is of great importance in order to combat Hetrobasidion spp in both thinning and final felling. The purpose of the study is to describe and summarize different solutions of water logistics at stump treatment in final felling.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om färgupplevelse av vegetation. För att få ytterliggare kunskaper som utvecklar färgförståelsen vid gestaltning av miljöer där vedartad vegetation är ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevärden inklusive färgen på olika avstånd och under skilda årstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen färg och är en undersökning av upplevd färgperception i Skogsbestånd. Huvudfrågorna som behandlas är: Vad händer med vår färgperception samt vårt känsloliv när ett vegetationssystem betraktas och hur mycket påverkar avståndet till objektet vår upplevelse? Dessutom berörs hur människan påverkas av den färgförändring som sker med årstidsväxlingarna samt den roll artsammansättningen spelar för färgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i Skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen Skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i Skogslandskapet.

En tredjedel av Sveriges Skogsägare är över 65 år men bara 12 procent tänker genomföra ett generationsskifte inom de närmsta åren. Generationsskiften anses vara en svår och komplex fråga på grund av de många aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frågor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sätt för virkesköpare att skapa nya kontakter och säkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlägga den allmänna inställningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i Västerbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssätt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssätt vid generationsskiften.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många Skogsägare förlorade åtskilliga hektar Skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska Skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringarMetod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes.

The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.

Det svenska Skogsbruket är beroende av skotning för uttransport av virke från Skog till bilväg. Kostnaden för skotningen har en korrelation med skotningsavståndet och terrängförhållandena på avverkningstrakten. Hur man idag (2011) beräknar ett medelterrängtransportavstånd, vilka sträckor som ingår det, skiljer sig mellan Skogsbolag och entreprenörer, vilket skapar osäkerhet vid förhandling och planering. Det saknas idag beräkningsmodeller för att enhetligt kunna beräkna ett medelterrängtransportavstånd, vilket skulle kunna underlätta vid förhandling och planering av en avverkningstrakt. Målet med examensarbetet var att för Korsnäs AB utveckla ett beslutsstöd vid planering av en avverkningstrakt i föryngringsavverkning. Målet delades upp i två delmål: 1.