Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.

På aktiemarknaden skapas och förloras förmögenheter varje dag då investerare försöker förutspå marknadens upp och nedgångar. En av förutsättningarna för att skapa en förmögenhet inom aktiehandeln krävs bland annat en intuition för att förutspå och tolka marknaden, men allra viktigast är en bred kunskapsbas i kombination med tillgodosedd information från externa källor. Processen för hur kunskap hanteras och överförs inom en organisation kallas, Knowledge management eller kunskapshantering. Fungerar denna process bra så medför den flera fördelar inom organisationen; information behandlas snabbare, anställda kan fatta rätt beslut kvickare och kunskap behöver inte läras om på nytt. Vikten av att kunna fatta snabba beslut i osäkra och ständigt förändrande miljöer är något som starkt kan kännas igen på aktiemarknaden där ett snabbt beslut kan vara skillnaden på vinst och förlust.Syftet med denna rapport är att skapa förståelse för hur kunskapsutbytet sker inom Trading & Execution vid personalomsättning och upplärning på Capital Markets, Handelsbanken AB, Sverige.

En slät yta som förses med längsgående rillor får ett minskat friktionsmotstånd i strömmande medier. Ytor med denna struktur används i många olika applikationer, allt från segelbåtar och simdräkter till flygplan. Även naturen har upptäckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som är av liknande karaktär och med samma egenskaper. Hajskinnet har också en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

Within the field of cinema studies, the question of visual representation is a fundamental pillar. An immense volume of theoretical work has been written on the subject, with various academic approaches such as feministic, postcolonial and gay/lesbian. Yet there is a large social group that seems to have been overlooked within the representational discourse: the elderly. This group of people appears to be a blind spot on the multicultural retina, too often neglected within the area of cultural studies. But as the baby boomer generation, who has always redefined the different stages of life (youth, adulthood, middle age), is entering old age, things are slowly changing.

Jeansmarknaden idag i Sverige är präglad av hög konkurrens med många olika aktörer somverkar där. De senaste åren har en speciell kundgrupp vuxit fram vilka kallas jeansnördar.Dessa konsumenter och deras syn på jeans är i dagsläget inte kartlagt vilket därförhuvudsyftet med studien. Under studien har vi kommit i kontakt med ett svenskt jeansföretagvid namn Pace Jeans som vi intervjuade och fick därigenom hjälp med att identifiera personersom kunde hjälpa oss att uppnå vårt syfte. Genom att ställa oss frågan hur företaget ser påjeansnörden och hur det här skiljer sig från hur den faktiska konsumenten är. Huvudfrågan fördenna studie är vem jeansnörden är och hur denne ser på jeans.

Abstract///// Parks and green spaces are important to a lot of people today. Are these parks made for us all? Is it possible for a person with a sight disability to explore and take part in all the things these places have to offer? They can probably take in some, but I think there are more effective ways of planning for the blind and sight disabled allowing them to explore using their tactile senses. The environment is vital for children?s development.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.