Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

I denna studie undersöks de initiala effekterna då ett företags styrelse av bolagsstämman blir bemyndigade att återköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkställer respektive ej verkställer återköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspå om ett företag kommer att verkställa återköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja på vilket företag som kommer att verkställa återköpet eller ej.

Syfte Att identifiera eventuella skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av vård, relaterat till välbefinnande.Bakgrund Få forskare har undersökt hur den manliga normen påverkar sättet att vårda på, hur kvinnliga och manliga patienter upplever vården, vem som vårdar osv. Samtidigt är det en aspekt som är viktig att ha i åtanke för att kunna ge patienten god omvårdnad. Det går att skönja en viss brist inom den tidigare omvårdnadsforskningen vad gäller områden som detta.Metod En litteratursammanfattning av tolv vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, samt via manuell sökning. Under granskningen av artiklarna framkom fyra teman som skiljer patientupplevelserna åt.

Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor.

Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Introduktion: Föräldrar till överviktiga barn behöver stöd och hjälp för att kunnamedverka och stötta sitt barn att nå en hälsosam vikt. För att sjuksköterskan skall kunnage detta stöd behöver hon ha kunskaper om mångfalden i hur föräldrar ser på dettaproblem.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning av sitt barns vikt och vilkenkunskap föräldrar har om övervikt och fetma hos barn.Metod: Litteraturstudie med fokus på föräldrars uppfattning och kunskap om överviktoch fetma hos sitt förskolebarn.Resultat: I litteraturgenomgången framkom att föräldrar hade svårigheter att rättbedöma sitt barns vikt och ofta undertolkade barnets vikt. Föräldrar kunde inte alltidförstå viktkurvorna som används inom hälsovården. Många föräldrar trodde att barnetskulle växa ifrån sin övervikt och kände därför ingen oro över eventuella problem.Föräldrarna identifierade sina döttrars övervikt lättare än sina söners övervikt. Papporhade svårare än mammor att identifiera övervikten hos sitt barn och såg inte alltid attbarnet var överviktigt.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Forskning har gjorts som visar att musikläraren har ganska stor möjlighet att påverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som är bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att läraren är en kunskapsagent. Denna undersökning är ett försök att komma närmare några sådana kunskapsagenter och skapa förståelse för deras syn på kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen är att undersöka och måla upp en gemensam bild av några musiklärares syn på kunskap i musik.

Vår studie baseras på en kvalitativ undersökning. Syftet är att ta reda på indiska ungdomarserfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa utifrån sexualundervisning som den indiskaicke-statliga organisationen (NGO) MAMTA implementerat. Detta då sexualundervisninginte är en del av utbildningsväsendet i Indien. Vi vill även undersöka hur lärare på en skolaoch hur professionella på MAMTA resonerar kring samma ämne. De metoder vi använder förvår datainsamling är fokusgrupper med ungdomar och enskilda intervjuer med deprofessionella på MAMTA och lärare på skolan.

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

 Syftet med denna studie har varit att få en bild av vilken kunskap några pedagoger har omkring språkstörning. Jag har också velat öka pedagogernas kunskaper i ämnet. Totalt har jag träffat 58 pedagogerna på deras arbetsplatser på förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkät med bl a frågor om hur de uppskattade sin kunskap omkring språkstörning. Efter det höll jag en informationsföreläsning omkring språkstörning.