IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvÀrv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersÀtta IAS 22. Arbetet med standarden pÄbörjades Är 2001och Àr ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbÀttra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartlÀggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjÀlp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter pÄ de finansiella rapporterna, bÄde i balansrÀkningen och pÄ de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har nÀrmat sig förestÀllningsramen anvÀndsocksÄ teorier om Àgar- och enhetsperspektiv.Studien visar att det har genomförts mÄnga förÀndringar.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

Bakgrund: NÀr IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag Är 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgÄngar och goodwill, som uppstod vid förvÀrv, skulle redovisas pÄ ett mer transparent och jÀmförbart vis Àn tidigare. De studier som gjorts pÄ omrÄdet har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvÀrvade immateriella tillgÄngar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angÄende samma tillgÄngar. Vidare syftar studien till att ge svar pÄ varför eventuella skillnader, mellan sÀttet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgÄngar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ dÄ den syftar till att undersöka ett relativt outforskat omrÄde.

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

Introduktion: FrÄn och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS Àr att med hjÀlp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergÄngen till IFRS Àr EU nu vÀrldens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien Àr att identifiera och klarlÀgga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, ErsÀttningar till anstÀllda.Metod: För att uppnÄ syftet med vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Noterade företag och mindre onoterade företag anvÀnder olika redovisningsstandarder vid framstÀllningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgÄr att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd för mindre aktiebolag, skiljer sig Ät pÄ ett flertal omrÄden. Intentionen med denna uppsats Àr att undersöka om anvÀndandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebÀra konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden. De redovisningsomrÄden som studeras Àr immateriella tillgÄngar, avsÀttningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmÀssiga innebörden av skillnaderna anvÀnds ett fiktivt företag som redovisar enligt bÄda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger pÄ Àr hÀmtad frÄn lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd gÀllande mindre och medelstora företag.Inom tvÄ av de tre undersökta omrÄdena upptÀcktes vÀsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden.

Sedan 2005 mÄste alla börsnoterade företag samt de företag som upprÀttar en koncernredovisning tillÀmpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers Äsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har dÀrför naturligt lett oss in pÄ uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer pÄ problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angÄende immateriella tillgÄngar?? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan lÀnders olika redovisningar. Vi har valt att titta pÄ standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgÄngar.

The study describes the problems with analysis of real estate companies after the introduction of IFRS. With the introduction of IFRS (2005) and specially IAS 40 the real estate companies get the ability to appreciate its real estates to real value. With the difference in the accounting, grows the question if it has become some differences for analysts with analysis and valuation of real estate companies. We also look into how well this new standard effect the real estate companies from the view of the accounting quality and its characteristics..

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 Àr det obligatoriskt för samtliga EU-lÀnderatt tillÀmpa IFRS-regelverket vid upprÀttande av koncernredovisning. I samband medinförandet av IFRS togs möjligheten att skriva av goodwillposten bort till förmÄn förobligatoriska nedskrivningstester. Ett flertal studier visar dock att anvÀndningen avIFRS-regelverket inte Àr homogent mellan IFRS-lÀnderna, vilket fÄr till följd attjÀmförbarheten mellan europeiska företag kan ifrÄgasÀttas.Syfte: Vi avser i denna uppsats att undersöka utvecklingen av goodwillposten iEuropa sedan införandet av IFRS. Uppsatsen diskuterar ocksÄ olika faktorer sompÄverkar företagens val att genomföra en nedskrivning av goodwillposten.AvgrÀnsningar: I studien har vi enbart valt att arbeta med företag inom sex styckenIFRS-lÀnder i Europa under Ären 2006-2013. För att fÄ ingÄ i vÄr studie krÀvs attföretagen har haft en redovisad goodwillpost i balansrÀkningen under nÄgot av destuderade Ären.Metod: Vi har anvÀnt en kvantitativ undersökningsmetod dÀr insamlad data studerasmed hjÀlp av nyckeltal, en multipel linjÀr regression samt en logistisk regression.Resultat och slutsatser: I studien kan vi visa att det finns skillnader avseendegoodwillpostens utveckling mellan olika lÀnder för branscherna informationsteknologioch industri.

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.

FrÄn och med Ärsskiftet Är 2005 skall samtliga noterade företag i Sverige redovisa efter IFRS. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om införandet av IFRS pÄverkar analytikers prognoser. Vi har med hjÀlp av statistiska tester dels undersökt om införandet har bidragit till större prognosavvikelser och dels studerat tre av oss utvalda faktorers pÄverkan pÄ storleken pÄ analytikers prognosavvikelser. Vi har Àven genom telefonintervjuer med analytiker undersökt hur de har uppfattat införandet av IFRS. Med hjÀlp av de statistiska testerna har vi inte kunnat pÄvisa att analytiker prognosavvikelser har ökat.

FrÄn och med i Är (2005) ska alla noterade koncernföretag tillÀmpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte lÀngre ska skrivas av utan Ärligen nedskrivningstesta. Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fÄtt..

FrÄn och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag anvÀnda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta Àr ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den hÀr uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvÀrv och IAS 38 som innehÄller regler om immateriella tillgÄngar. Efter en genomgÄng av teori och regelverk ser vi nÀrmare pÄ nÄgra stora svenska företag som gjort förvÀrv efter att de nya reglerna införts, och se hur förÀndringarna pÄverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens Ärsredovisningar samt i nÄgra fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gÄtt igenom artiklar dÀr bland annat revisorer uttalar sig angÄende tillÀmpandet av i första hand IFRS 3..

Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rstaa?rsstudenter pa? Ho?gskolan i Halmstad anva?nder Facebook fo?r att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger pa? kvalitativa individuella intervjuer med fem fo?rstaa?rsstudenter. Studiens huvudresultat a?r att det verkar vara viktigt fo?r fo?rstaa?rsstudenter att anva?nda Facebook fo?r att ba?ttre komma in i den nya studietillvaron.

Problem: Hur arbetar olika banker med att sÀrskilja immateriella tillgÄngar med begrÀnsad nyttjandetid frÄn goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillÀmpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgÄngar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien bestÄr av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjÀlp av en intervju, granskande av Ärsredovisningar och e-postfrÄgor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen bestÄr av artiklar, broschyrer och böcker. De inhÀmtades frÄn databaser och biblioteket pÄ MÀlardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgÄngar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.