Sökresultat:
9933 Uppsatser om Skillnader i bedömningar - Sida 58 av 663
LÀrares och elevers uppfattningar om respons inom svenskÀmnet : En undersökning pÄ gymnasiet
Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.    Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .
Misshandlade kvinnors upplevelser av socialt stöd
Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör grĂ€nslöst arbete och mental samt fysisk hĂ€lsa. Ăven att undersöka skillnader mellan olika anstĂ€llningsförhĂ„llanden sĂ„ som fastanstĂ€llning och ej fastanstĂ€llning och om de skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ arbetsvillkor och hĂ€lsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var mĂ€n. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hĂ€lsa. Det visade sig Ă€ven att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanstĂ€llda och ej fastanstĂ€llda.
Bland Àlgar och bronsÄldersfolk : En jÀmförelse av tvÄ undervisningsmetoder
Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att jÀmföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnÄ studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar.1. Vilka skillnader gÄr att se i elevernas kunskaper inom ett Àmne om de har fÄtt arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lÀrande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssÀtten?3.
FörÀldrars uppfattning om matematiklÀxor
Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation.
Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..
DatalÀrares utbildning och yrkesbakgrund
 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalÀrare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalÀrare hÄller sina Àmneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende pÄ utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frÄgestÀllningar anvÀnds en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalÀrare frÄn hela landet. För att fÄ fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalÀrarna saknar lÀrarbehörighet samt att ungefÀr hÀlften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillÀmpningar inom sitt Àmne.
Historiekultur : Bilden av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien skildrad i tvÄ historielÀroböcker
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.
Vad motiverar ungdomar till att börja idrotta och vad Àr det som hindrar dem? : en intervjustudie om skillnader och likheter mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar
Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.
Individualiserad undervisning : ArbetssÀttets konsekvenser och innebörd
I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.
Reliabilitetstest av kraftmÀtare ISOP - ISOmetric Power device
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att i ett test-retest utvĂ€rdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmĂ€taren ISOP vad gĂ€ller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frĂ„gestĂ€llning som lĂ„g till grund för studien var följande:Föreligger det nĂ„gon signifikant skillnad i uppmĂ€tta vĂ€rden vid upprepade mĂ€tningar av handledskraft vid tvĂ„ separata testtillfĂ€llen (s.k. ?test-retest?)?MetodEtt test-retest utfördes pĂ„ 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio mĂ€n, Ă„lder 28-48 Ă„r, medelvĂ€rde 38,6 Ă„r), utan tidigare hand- eller handledsskada. Ă
tta mÀtningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand.
Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur
Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur.
Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson.
Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar?
Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.
AnstÀllningsform och det psykologiska kontraktets inverkan pÄ upplevelsen av anstÀllningstrygghet
Syftet med studien var att mÀta skillnader mellan anstÀllningsform och det psykologiska kontraktets pÄverkan till upplevd anstÀllningstrygghet. VÄr studie utfördes med utgÄngspunkt av Isaksson & Bellaaghs (2005) studie: AnstÀllningskontrakt och psykologiska kontrakt - förÀndrade relationer pÄ arbetsplatserna. PÄ Furuboda folkhögskola genomfördes en enkÀtstudie pÄ assistenter (N= 46). Resultatet visade att anstÀllningsform pÄverkar upplevelsen av anstÀllningstrygghet. TillsvidareanstÀllda upplevde en högre grad av anstÀllningstrygghet jÀmfört med tillfÀlligt anstÀllda vilket Isaksson & Bellaagh (2005) Àven konstaterat.
Kön och Älders betydelse betrÀffande arbetstillfredsstÀllelse utifrÄn JCM
Studien avser att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors arbetstillfredsstÀllelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns nÄgra skillnader i Älder vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse utifrÄn JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fÄtt varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle fÄ för resultat. Metoden som har anvÀnts Àr kvantitativ och syftet har undersökts med hjÀlp av en enkÀt. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den anvÀndes Àven vid utformningen av enkÀten.
Har den regionala kontexten nÄgon betydelse för nya företags överlevnad?
Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ă„ren. UtifrĂ„n en teoretisk och empirisk genomgĂ„ng har jag försökt att sĂ€tta in frĂ„gan i ett sammanhang. Eftersom det Ă€r ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gĂ„r att hitta nĂ„gra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ă„ren och de som inte har gjort det. Finns det nĂ„got som visar pĂ„ att den regionala kontexten pĂ„verkar företags överlevnads chanser?Med utgĂ„ngspunkt i registerdata undersöks om nĂ„gra faktorer pĂ„verkar sannolikÂheten för nya företag att överleva.
Brottsoffers psykiska vÀlbefinnande relaterat till polis- och Äklagarförhör
Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..
Arbetsmotivation pÄ Àldreboenden : en intervjustudie med chefer och medarbetare
Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.