Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Avsikten med vårt arbete är att undersöka vilka aktiviteter som en förvaltningsorganisation utför på sina IT-system och om det finns några skillnader i dessa beroende på om organisationen förvaltar åt sig själva eller om det utförs för kunds räkning. Detta som ett led i att ge de som arbetar med, eller kommer att arbeta med, systemförvaltning en inblick i eventuella skillnader mellan förvaltning av egna system och förvaltning av en eller flera kunders system. De slutsatser vi dragit ur denna undersökning är att det inte förekommer skillnader i vilka aktiviteter som ingår i förvaltningsarbetet, däremot varierar det i vilken utsträckning man väljer att utföra dem..

Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse..

Ronden är en benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden på en onkologavdelning för att öka förståelsen för individuella uppfattningar om känslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive Blå grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden på. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit närvarande under en så kallad socialrond.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet.

Vårt examensarbete är en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lärande inom matematiken. Våra metoder för datainsamlingen har varit baserade på kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i årskurs sex och har även intervjuat elevernas lärare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lärande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, därefter har vi återvänt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vårt forskningsområde.

Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland. Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i. För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ?Annat?. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier.

Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur.

Denna studie behandlar elevinflytandets effekter på engagemanget. Undersökningen genomfördes under ett projekt där två gymnasieklasser fick delta i en inflytelserik arbetsform. Under projektet fick eleverna inflytande över planering, målsättning, arbetssätt och innehåll. Genom enkäter, intervjuer och observationer undersöktes hur elevernas engagemang påverkades. Observationerna undersökte elevernas beteende under projektet.