NÀr ett barn i en flerbarnsfamilj blir diagnostiserad med en funktionsnedsÀttning pÄverkar det inte bara barnet i sig, utan Àven resterande familj. FörÀldrarna mÄste anpassa sina vardagliga rutiner efter barnet, och syskon kan ibland kÀnna att de inte fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Tidigare forskning visar att syskonrelationen till barnet med funktionsnedsÀttning pÄverkas negativt nÀr uppmÀrksamheten frÄn förÀldrarna skiljer sig mellan barnen. Syftet med studien Àr att beskriva och söka förstÄelse kring sex vuxna syskons upplevelser av att vÀxa upp med ett syskon med funktionsnedsÀttning, samt hur det pÄverkat uppvÀxten och relationerna till barndomsfamiljen. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Àr baserad pÄ intervjuer frÄn sex informanter dÀr samtliga vuxit upp med ett syskon som diagnostiserats med funktionsnedsÀttningen autism eller Downs syndrom.

MÄnga butiker lÀgger idag ner bÄde tid och pengar pÄ att erbjuda marknaden ett sÄ konkurrenskraftigt sortiment som möjligt. Sortimentet skall vara bÄde lönsamt och produktivt för att företagets framtid skall vara sÀkrad.I den hÀr uppsatsen skall vi beskriva en butiks lönsamhet och produktivitet utifrÄn befintligt sortiment. En fallstudie pÄ en fackhandelsbutik i Lidköping ligger till grund för undersökningen. Dess sortiment riktar sig till djurÀgare och erbjuder bÄde ett bas- samt ett profilsortiment.Vi anvÀnde butikens Ärsredovisning för 2006 och utmÀtningar av sortimentets sÀljyta gjordes för att skapa en grund till vÄra berÀkningar. Sortimentet i butiken var uppdelat i 15 varugrupper, men dÄ det saknades datoriserat kassasystem fanns det inte möjlighet att specificera vilka mÀrken som var mest lönsamma.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka om konvergensprisma i lÀsglasögon kan underlÀtta Àven i lÀgre additioner.Metod: 19 personer i Äldrarna 47-71 deltog i studien. Deltagarna fick pröva att lÀsa med fyra olika par glasögon, tvÄ stycken glasögon pÄ +3 Dioptrier med och utan konvergensprisma och tvÄ stycken glasögon pÄ +4 Dioptrier med och utan konvergensprisma. DÀrefter fick deltagarna fylla i pÄ en skala hur komfortabla de fann glasögonen. LÀshastighet mÀttes ocksÄ med fyra olika IReST-lÀshastighetstexter.Resultat: Glasögonen med konvergensprisma fick ett högre medelvÀrde för de bÄda styrkorna bÄde i komfort och lÀshastighet. P-vÀrdena lÄg dock alla över 0,05 och dÀrmed sÄ fanns det ingen signifikant statistisk skillnad.

Studiens syfte var att jÀmföra hur patienter som skall fÄ en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smÀrta underingreppet, samt att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan preoperativoro och smÀrta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jÀmförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjÀlp av enkÀter, dÀr patienterna bland annat fick skatta oro ochsmÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes pÄ patienter,vilka skulle fÄ en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem patienter deltog i studien.Tolv patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre pÄ NRS. Antalpatienter vilka skattade sin smÀrta över tre pÄ de olika momenten var pÄ bedövningsmomentet13 patienter, (29 %), pÄ dilatationsmomentet 21 patienter, (47%) och pÄ momentet borttagande av operationstejp 13 patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mÀtas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smÀrta kunde mÀtas och ingen signifikant skillnad i smÀrta mellaninneliggande patienter och polikliniska patienter kunde mÀtas.Patienterna skattade smÀrtan under ingreppet relativt lÄgt men nÀstan hÀlftenav patienterna skattade smÀrtan över tre pÄ dilatationsmomentet.

Kakaobönan har anvÀnts av mÀnniskan i tusentals Är. Framför allt anvÀndes kakaon som dryck men under det senaste Ärhundradet Àven till choklad. De senaste tio Ären har det framkommit att kakaon Àr rik pÄ flavonoider och dÄ frÀmst flavanolerna epikatekin och katekin. Det Àr frÀmst epikatekinerna som bidrar till olika kardiovaskulÀra effekter, som pÄverkan pÄ blodtrycket, förÀndringar i HDL- och LDL-balansen och plackbildning i kÀrlen beroende pÄ LDL-oxidation. Jag har gjort en litteraturstudie dÀr dessa teorier undersöks.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivÄ: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vÄrtermin 2012Nyckelord: VarumÀrken, varumÀrkesidentitet, varumÀrkesuppfattning, mÀrkeskÀnnedom, positionering, positioneringsstrategierProblemstÀllning: Hur kan ett företag, verksamt pÄ olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt pÄ olika geografiska marknader kan positionera sig pÄ de olika marknaderna pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jÀmfört ett företags verksamhet i tvÄ lÀnder och har sÄledes utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumÀrken i allmÀnhet. Teorin övergÄr sedan till en förklaring av varumÀrken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser Àmnet positionering och strategier för ÀndamÄlet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data Àr insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lÀrandetillfÀllen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var ocksÄ att synliggöra och jÀmföra tvÄ olika lÀrandemiljöer, den ena Àr utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?. I bakgrunden ÄskÄdliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundlÀggande lÀs- och skrivinlÀrningen förÀndrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades pÄ intervjuer med fyra förskollÀrare ur de tvÄ olika undersökningsgrupperna.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare pÄ barn- och ungdomsavdelningen bedömer förÀldrars omsorgsförmÄga utifrÄn ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angÄende förÀldraförmÄgan utifrÄn ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras pÄ en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, dÀr intervjuerna har utgÄtt frÄn konstruerade fallbeskrivningar, som Àr typiska för barnavÄrdsutredningar. HÀlften av deltagarnas intervjuer utgÄr frÄn en vinjett och hÀlften frÄn en annan, men vinjetterna Àr detsamma förutom att förÀldrarnas könstillhörighet Àr utbytta.

Möjligheten att anvÀnda foderjÀst i ett profylaktiskt syfte mot spÀdgrisdiarré för att minska antibiotikabehandlingar i grisbesÀttningar undersöktes under en grisningsomgÄng vilken löpte under en period av tvÄ veckor och innefattade 631 stycken spÀdgrisar. Vid grisningsomgÄngens början indelades suggorna i tvÄ grupper, en försöks- och en kontrollgrupp. I direkt anslutning efter grisningen gavs foderjÀst genom ströning av detta pÄ suggans juver, till de nyfödda spÀdgrisarna i försöksgruppen. Vidare skedde administreringen av foderjÀst omkring tre gÄnger dagligen under spÀdgrisarnas tvÄ första levnadsveckor. SpÀdgrisarna, vilka ingick i kontrollgruppen, tilldelades inte nÄgot motsvarande fodertillskott. Under undersökningen registrerades antalet spÀdgrisar som insjuknade i och blev behandlade mot spÀdgrisdiarré, behandlingsperiodernas lÀngd samt antalet döda spÀdgrisar pÄ grund av diarré eller annan pÄverkan.

Syftet med denna undersökning Ă€r att se om det finns nĂ„gra skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i Ă„r 5 samt hur lĂ€rare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjĂ€lp av observationer av det nationella Ă€mnesprovet i matematik i Ă„r 5 frĂ„n 2002 och intervjuer med verksamma matematiklĂ€rare, ville vi ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gra könsskillnader i matematikomrĂ„dena mĂ€tning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att fĂ„ lĂ€rares perspektiv pĂ„ könsskillnader i dessa matematikomrĂ„den och ett socialt perspektiv pĂ„ matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod anvĂ€nts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon skillnad mellan könen i omrĂ„det mĂ€tning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gĂ€ller de utvalda matematikomrĂ„dena.

Syftet Àr att beskriva och analysera hur sÄvÀl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgrÀnsats till tre frÄgeomrÄden: Vilken typ av frÄgor/problem tas upp? Finns det hÀr nÄgon skillnad mellan vad chef och anstÀlld prioriterar? Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat anstÀllda vid ett företag som under en lÀngre tid anvÀnt sig av Äterkommande utvecklingssamtal. Resultaten har dÀrefter analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktionisk perspektiv dÀr vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man hÀr sökt hantera de förvÀntningar olika positioner Àr förknippade med. Resultaten visar att sÄvÀl anstÀllda som chefer Àr nöjda med de samtal som hÄlls pÄ företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frÄgor.

Vi ville i detta arbete undersöka olika uppfattningar av begreppen drama och teater, samt om det kan finnas nÄgon praktisk skillnad i praktiken. Det har sedan antiken pÄgÄtt en debatt kring begreppen, men Àndock finns det, vad vi kunnat se, vÀldigt lite skrivet. Vi har gjort en kort presentation av denna debatt och av vilka försök till definitioner av drama respektive teater man kan finna i litteratur idag. I vÄr undersökning anvÀnde vi metoderna kvalitativ intervju och observationer. Vi valde att intervjua tvÄ utbildade dramapedagoger, samt observera nÄgra av deras sammankomster. För att fördjupa vÄr undersökning och fÄ ta del av fler uppfattningar kring drama och teater valde vi att Àven skicka ut e-postförfrÄgningar till ett antal personer verksamma inom drama och teater. Uppfattningarna kring begreppen drama och teater skiljde sig vitt Ät, denna skillnad blev dock inte lika tydlig i praktiken. Vi kom fram till att definitionerna av drama och teater Àr diffusa och dÀrigenom Àven grÀnserna mellan vad som rÀknas som drama och teater i praktiken. Vi anser att det för oss Àr omöjligt att definiera begreppen, möjliga förklaringar Àr dock att drama frÀmst anvÀnds i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater frÀmst har siktet instÀllt pÄ en konstnÀrlig slutprodukt..

Denna uppsats syfte Àr en tematisk jÀmförelse mellan Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter och Helen Fieldings Bridget Jones?s Diary betrÀffande huvudkaraktÀrerna för att komma fram till hur felplacerad Stella Björk skulle vara i en chick lit-berÀttelse. Jag anvÀnder Bridget som representativ för en typisk huvudkaraktÀr i chick lit dÄ det Àr vid publiceringen av Bridget Jones?s Diary forskarna anser att chick lit föddes. Vid en tematisk jÀmförelse mellan Stella och Bridget dÀr miljö- och karaktÀrsbeskrivning och Àven karaktÀrsutveckling avhandlas blir resultatet att dessa tvÄ fiktiva kvinnor Àr lika pÄ mÄnga sÀtt men det finns skillnader.

I samhĂ€llet Glumslöv, som ligger i SkĂ„ne, har en ny typ av radhus byggts, som kallas för sjĂ€lvuppvĂ€rmande hus, beroende pĂ„ att det inte finns nĂ„got konventionellt vĂ€rmesystem i huset. Det traditionella uppvĂ€rmningssystemet har istĂ€llet ersatts med en luft/luft-vĂ€rmevĂ€xlare i kombination med ett vĂ€rmebatteri om 900 W och extra vĂ€lisolerade konstruktioner. Idag finns det bara en- och tvĂ„planshus som fungerar som sjĂ€lvuppvĂ€rmande bostĂ€der och i takt med att det byggs mĂ„nga nya flerbostadshus i landet, sĂ„ kommer ocksĂ„ behovet att försöka minimera energikostnaderna att öka. I vĂ„rt arbete har vi för första gĂ„ngen testat sjĂ€lvuppvĂ€rmande konstruktioner för ett fyravĂ„ningshus. Husen har designats för ett projekt i Malmö som kallas Hammars park. Parken ligger i Sibbarp, som Ă€r ett omrĂ„de belĂ€get i Limhamn precis vid ÖresundsbrofĂ€stet. OmrĂ„det bestĂ„r av sammanlagt 21 hus med totalt 240 lĂ€genheter. Husen har konstruerats och dimensionerats för att huset ska ha ett bra inneklimat och klara av en lĂ„ng tidsperiod med ett minimum av underhĂ„ll. Enligt vĂ„r IDA databerĂ€kning kommer vĂ€rmeenergibehovet i en tvĂ„rumslĂ€genhet att vara ca 350 kWh/Ă„r, och för en fyrarumslĂ€genhet 950 kWh/Ă„r.