Detta examensarbete handlar om elevers lÀrstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lÀrstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lÀr sig bÀst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi Àven Àmnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det Àr nÄgra intelligenser som pÄtrÀffas oftare Àn andra och huruvida det finns nÄgon skillnad mellan elevers lÀrstilar i Kalix- och SkellefteÄ kommun.

BrandmÀn har ett krÀvande arbete, fysiskt och psykiskt. God hÀlsa och arbetsförmÄga Àr av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hÀlsa Àr valet av kost. PÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och vÄren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvÀrdera om interventionen haft nÄgra effekter i form av förÀndringar i de anstÀlldas kostvanor.

FörestÀll dig hur en modern stad  - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.     Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

VÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi fÄ en förstÄelse för och beskriva i vilken utstrÀckning förskollÀrare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om vi kunde se en skillnad mellan förskollÀrare i kommunala förskolor och fristÄende förskolor nÀr det gÀller denna kompetens.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att studera litteratur och forskning inom Àmnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och dÀrefter gjorde vi Ätta personliga intervjuer med förskollÀrare, fem i kommunala förskolor och tre i fristÄende förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollÀrarna visade att de flesta ansÄg sig ha fÄtt nÄgon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i Àmnet.

Denna studie har som syfte att förklara och ge en ökad förstÄelse för hur utvalda företag i modebranschen arbetar med det fysiska upplÀgget i butiker, genom bland annat atmosfÀr, sinnesstimuli och visuell merchandising. Samt vilken pÄverkan upplÀgget kan ha pÄ konsumenters köpbeslutsprocesser och dÀrmed Àven uppfattningen om varumÀrket. Sex intervjuer med olika företag har gett kvalitativa data som sedan analyserats mot varandra utifrÄn studiens teoretiska referensram. Resultat visar pÄ att de studerade företagen inte planerar sin butiksyta beroende pÄ teorier om konsumentbeteende och sinnesmarknadsföring. Utan istÀllet planeras ytan beroende pÄ varumÀrke och positionering, vilket skiljer sig Ät beroende pÄ företag.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhÄllanden (tryck antal passager och dÀrmed energiinsatsen) vid framstÀllning av MFC (mikrofibrillÀr cellulosa), frÄn enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer pÄverkar hÄllfastheten av papper förstÀrkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att anvÀnda MFC som tillsats i papper Àr att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mÀngd material kan anvÀndas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia anvÀnds för nÀrvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och dÀrmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan lÄtas passera genom homogenisatorn en eller flera gÄnger.

Inom kommunikationsbranschen rÄder det hög konkurrens om arbeten för bÄde nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna Àr en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkÀt med 50 byrÄer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har Àven syftat till att belysa skillnader i svaren beroende pÄ byrÄernas storlek.Resultaten frÄn enkÀten visade att den vanligaste kanalen vid anstÀllning inom kommunikationsbranschen Àr via personliga kontakter och att det Àr portfolions kvalité som vÀger tyngst vid anstÀllning. Vid ansökan föredrog byrÄerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju sÄg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende pÄ byrÄ-storleken..

Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studier visar att dödsfall och inlÀggningar pÄ intensivvÄrden kan förebyggas om försÀmrade patienter fÄr adekvat vÄrd i rÀtt tid. Det förekommer dock att vÄrdavdelningars vÄrdinsatser för försÀmrade patienter Àr suboptimala. Den suboptimala vÄrden kan leda till ökad dödlighet, lÀngre vÄrdtid och ökade kostnader. I mÄnga lÀnder har systemet med mobila intensivvÄrdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvÄrdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter pÄ vÄrdavdelning.

Uppsatsen jÀmför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det Àr motsvarande program frÄn Gy11 respektive Gy2000. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gÀllande behörigheten och tillgÄng till akademiska utbildningar vid tvÄ lÀrosÀten. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad Àr redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se pÄ uppsatsen Àr att den har en utvÀrderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Bakgrund: Begreppet Supply Chain management uppkom för att bÀttre kunna svara mot kundernas krav, pÄ den förÀnderliga vÀrldsmarknaden. Konceptet förutsÀtter ett nÀra samarbete mellan företagen som ingÄr i en vÀrdekedja, vilket gör att beroendet mellan medlemmarna ökar och relationerna blir allt viktigare. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga makt- beroendesituationen mellan företag i en Supply Chain och dÀrefter utreda hur dessa förhÄllanden pÄverkar relationerna mellan företagen. Genomförande: Datainsamling har skett genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med anstÀllda pÄ Volvo Global Trucks samt fyra av deras leverantörer. Resultat: Makt anvÀnds i Supply Chain relationer, men relationer av skiftande karaktÀr uppvisar skillnader i hur makt- och beroendeförhÄllandena ser ut.

I takt med den ökade internationaliseringen sÄ ökar osÀkerheten för företagen vad gÀller valutakurser, rÀntor, inflation, efterfrÄgan och konkurs. I dagslÀget utsÀtts i stort sÀtt alla företag för nÄgon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ storleken pÄ företaget. Vare sig om det Àr ett stort eller litet företag Àr det Àr extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer dÄ man gör affÀrer utomlands. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur stora och smÄ företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som Àr vanligast och varför man vÀljer det ena före det andra.

Denna uppsats syftade till att kartlÀgga hur chefer sjÀlva upplever och arbetar med frÄgor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot GÀllivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nÀtbaserade enkÀter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utstrÀckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohÀlsa samt om det fanns nÄgon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras frÄn psykosocial ohÀlsa beroende pÄ kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivÄn bÄde inom Àmnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gÀller var nÄgot som cheferna hade en god uppfattning om.

GrĂ€nserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende pĂ„ förĂ€ndringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sĂ€tt att umgĂ„s framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser Ă€r dĂ„liga pĂ„ att informera ut sin alkoholpolicy.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).