Insomni och depression Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vÀgledd sjÀlvhjÀlp Àr vÀl utprövat för dessa bÄda tillstÄnd var för sig. Endast ett fÄtal behandlingsstudier har utvÀrderat nÄgon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. VÀgledd sjÀlvhjÀlp Àr inte utvÀrderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jÀmfördes tvÄ KBT-baserade vÀgledda sjÀlvhjÀlpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att jÀmföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jÀmfört med elever som inte Àr föreningsaktiva. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Vilka olika spontanidrotter Àgnar sig elever Ät pÄ fritiden? Hur ofta Àgnar sig eleverna Ät spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna nÄgon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott?MetodI studien anvÀnder vi oss av en kvantitativ enkÀtundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i Ärskurs 6-9, fördelat pÄ tvÄ skolor i södra delen av Stockholm lÀns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjÀlp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori.ResultatTotalt sett visar resultatet pÄ att det finns tydliga skillnader nÀr det gÀller utövande av spontanidrott beroende pÄ om du Àr föreningsaktiv eller inte.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i hur lÀraren undervisar i Matematik A pÄ gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frÄgestÀllningarna Àr att undersöka vilka skillnader som finns i det innehÄll lÀrarna skriver pÄ tavlan. Metoden för att undersöka detta Àr en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes Ätta observationer av fyra lÀrare, tvÄ lektionstillfÀllen per lÀrare. NÄgra av resultaten Àr att lektionerna pÄ de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar pÄ utsatt tid medan lektionerna pÄ de studieförberedande programmen gör det.

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.

Studier har visat att sÄ vÀl goda kunskaper i intervjuteknik som intervjuledarens attityd pÄverkar utfallet av intervjun. De har ocksÄ visat pÄ att samförstÄnd Àr av stor betydelse för en lyckad intervju. Denna uppsats syftar till att under-söka skillnader i lÀmnad information vid dominant respek-tive humanitÀr intervjustil. I studien har 30 bandade inter-vjuer med misstÀnkta gÀrningsmÀn och brottsoffer obser-verats. Polisens frÄgor har kategoriserats som antingen dominanta eller humanitÀra.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv fÄ en uppfattning om hur ungdomarna ser pÄ konsumtion och konsumtionsvanor i förhÄllande till ett hÄllbart samhÀlle.Teoretiska utgÄngspunkter grundar sig bland annat utifrÄn konsumtionssamhÀllet enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhÀllets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som anvÀnts i studien Àr fokusgruppsintervjuer dÀr fakta samlats in med hjÀlp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen bestÄr utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrÄn dessa.Ungdomarna som Àr uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhÀlle verkar vara medvetna nÀr det gÀller sin pÄverkanskraft mot ett hÄllbart samhÀlle genom sin konsumtion, sÄvÀl kortsiktigt som lÄngsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien nÀr det gÀller engagemang och vilja till förÀndring mot ett mer hÄllbart samhÀlle.  .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer pÄ program riktade till Ledningen och till AllaAnstÀllda för att undersöka ifall det observeras nÄgon skillnad i kurseffekten mellan de tvÄ grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade pÄ StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingÄr i studien och tidsperioden Àr frÄn 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de tvÄ grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anstÀllda visar en merinkonsekvent onormal avkastning frÄn dag till dag.

Denna studie undersöker om det finns nÄgon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begÄr brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks Àr skillnader i spÀnningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat frÄn sjÀlvskattningsformulÀr har jÀmförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning dÄ det finns inte nÄgon skillnad i grad av sjÀlvskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Tidigare forskning har visat att det för mÄnga Är sedan fanns ett förvÀntningsgap inom revision mellan smÄ företag och deras revisorer. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det Àven finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill Àven undersöka om det Àr olika faktorer som pÄverkar gapet beroende pÄ företagsstorlek, om det nu Àr sÄ att det existerar.För att ta fram vÄr empiri anvÀnde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre smÄ och tvÄ medelstora företag, samt hos en revisionsbyrÄ.

Miljön försÀmras pÄ mÄnga stÀllen i vÀrlden och mycket av detta har att göra med all energi vi mÀnniskor anvÀnder. I Sverige gÄr 50% av all energi Ät till att bygga och vÀrma vÄra bostÀder [1]. Sweco, ett stort konsultföretag inom byggsektorn vill dÀrför kika nÀrmare pÄ vad vi kan göra för att minska energiÄtgÄngen i vÄra hus. För att uppnÄ detta mÄste de gÄ ner pÄ detaljnivÄ, behandla varje material, byggnadsdel och anslutning i ett hus för att fÄ det mer energieffektivt. Denna rapport kommer att utreda hur ett mellanbjÀlklag ansluts till en yttervÀgg i ett lÄgenergihus.

Bakgrund: Att Äldras innebÀr stora förÀndringar bÄde psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vÄrdplatser samt vÄrdtiden pÄ sjukhusen minskat vilket gör att allt fler Àldre personer fÄr vÄrd och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjÀnst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide anvÀndes och intervjuerna analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger pÄ sju intervjuer med personer över 65 Är med olika nivÄer pÄ hjÀlpbehov frÄn hemtjÀnsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, vÀntan, personalbrist och omstÀllning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjÀnst innebar för mÄnga av de Àldre en stor omstÀllning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen gÄr Ät till att vÀnta pÄ hemtjÀnstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvÄrdnadssituationen som stressig för bÄda parter.

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..