Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

AbstractSyftet med studien Àr att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska sprÄket hos vuxna och ungdomar pÄ ett smÄstadsgymnasium. De forskningsfrÄgor som stÀlls Àr om sprÄkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns nÄgon skillnad mellan Äldersgruppernas sprÄkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkÀt genomfördes med ungdomar i Äldern 15?17 och till vuxna i Äldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar pÄ samma gymnasium.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

SÄngen Àr i mÄnga musikgenres den centrala delen av lÄten som det lÀggs störst fokus pÄ för att den ska lÄta sÄ bra som möjligt. Nuförtiden har nÀstan all sÄng i kommersiell musik behandlats med nÄgon form av röstspecifikt signalbearbetningsverktyg. Denna uppsats handlar om anvÀndning av pitch-shifting (tonhöjdsÀndring) pÄ ett korrigerande sÀtt. Det tas upp lite bakgrundsinformation om olika tekniker för pitch-shiftning. Ett lyssningstest genomförs för att fÄ svar pÄ frÄgan om hur mÄnga cent ledsÄngen pÄ en inspelning kan Àndras i pitch för att den vanliga lyssnaren ska mÀrka en skillnad.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelÄg nÄgon skillnad mellan könen samt Ärskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gÄnger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkÀter. 151 elever i Ärskurs 7-9 tillfrÄgades om att besvara en enkÀt, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin dÀr de centrala frÄgorna som administrationen har Àgnat sig Ät sammanfattas och sÀtts i perspektiv mot andra doktriner. TvÄ kÀnda doktriner tidigare i USA:s historia Àr till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar pÄ har tal och dokument som Vita Huset utfÀrdat anvÀnts som underlag.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och arbetssÀtt beroende pÄ lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie utförd pÄ fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att bÄde pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och gÄr till skogen med barnen nÀstan varje vecka Äret runt. De sÄg mÄnga fördelar, till exempel att anvÀnda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lÀrande. Denna studie visade ocksÄ att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik.

Revisorn stÄr inför ett fundamentalt dilemma, dÀr oberoende mÄste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjÀnster utgör en viktig inkomstkÀlla och krÀver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i smÄ bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större nÀr fÀrre individer Àr involverade. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring grÀnsen mellan rÄdgivning och revision i smÄ bolag. För att uppnÄ syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrÄn social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för smÄ bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmÄn för klientens behov.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda pÄ hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn pÄ samspel genom lek. VÄr undersökning som Àr kvalitativ, bestÄr av sex olika observationer som vi gjort pÄ tvÄ olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vÄrt datamaterial har vi kommit fram att det Àr skillnad mellan de Àldre och de smÄ barnens lek.

MÀnniskor upplever Änger dagligen, och beroende pÄ vilka beslut som fattas kan vissa beslut Ängras mer Àn andra. DÀrför undersöktes skillnader i typer av Änger med hjÀlp av webbenkÀter som delades via Facebooks PM funktion. 80 deltagare ingick dÀr de fick beskriva tvÄ saker som de Ängrade mest att de hade gjort samt tvÄ saker som de Ängrade mest att de inte hade gjort. Dessa skattades sedan pÄ hur mycket de Ängrade det samt hur pass viktigt/allvarligt de upplevde det. En signifikant skillnad upptÀcktes dÀr saker som de Ängrade att de inte hade gjort skattades som viktigare/allvarligare Àn det som de Ängrade att de hade gjort.

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, tvÄ serier och en film, samt 82 ledarportrÀtt i tidningen Veckans AffÀrer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur mÀn och kvinnor i ledarposition framstÀlls. Vi analyserar sÄvÀl det som framstÀlls i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta teorier i Àmnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt genusvetenskap. Vi anvÀnder oss av teorier för medieanalys i kombination med teorier kring ledarskap och genus för att skapa en sÄ heltÀckande teoretisk bas som vi anser krÀvs för att uppfylla vÄrt syfte.

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, dÀr fokus ligger pÄ relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna anvÀnder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts dÀr tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försÀljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. UtgÄngspunkten för analys av fallstudierna har varit tvÄ intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av vÀrde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjÀnstekvalité, signalerar ett tankesÀtt inom ett serviceperspektiv och anvÀnds för att svara pÄ syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, Àr inte möjligt att konkludera i denna smÄskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning Àr nödvÀndig.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vÄr undersökning var att se hur delaktiga eleverna Àr i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rÀtt till en likvÀrdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende pÄ de förutsÀttningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats Àr överens om vad begreppet delaktighet innebÀr.