Introduktion Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje år. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebära en livskris då en kvinna ifrågasätter den egna identiteten varav självuppfattning och kroppsbild är två punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur självbild och kroppsuppfattning påverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvårdnadsåtgärder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om att en förändring i en människas hälsotillstånd leder en transition, då människans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad självbild och kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion.

Syftet är att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femårsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. Målet är därefter att härleda avkastningen till en fondförvaltares förmåga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmåga. Detta med hjälp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte är att utreda i vilken utsträckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsättningshastighet. Målet är även att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmåga.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan väl träffas och fika.Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala ochkunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Anorexia nervosa är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Sjukdomen kännetecknas av viktnedgång och en förvrängd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen påverkas. Föräldrar till ett barn med anorexi är i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdsammanhanget då föräldrarna ofta har skuldkänslor över barnets sjukdom eller känner sig skuldbelagda av vårdpersonal.

Bakgrund: En rikstäckande undersökning från 1998 visar att var tredje kvinna mellan 18-64 år någon gång har blivit utsatt för våld av tidigare make/sambo samt att drygt var tionde kvinna har utsatts för våld av den make/sambo hon lever med. Att bli utsatt för våld av sin partner har visat sig få både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser, och våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till sjukvården än icke våldsutsatta. Kroppsuppfattning är ett vedertaget begrepp inom sjukgymnastiken och syftar till den mentala bild en individ har av sin kropp. Studier visar att kroppsuppfattningen påverkas hos kvinnor som blir utsatta för våld. Syfte: Att beskriva kroppsuppfattning hos våldsutsatta kvinnor i heterosexuella parrelationer.

Det finns många orsaker till att en individ behöver genomgå en stomioperation och sedan leva med denna. De vanligaste anledningarna är bland annat de inflammatoriska tarmsjukdomarna, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, samt cancer i tjock- och ändtarm respektive urinblåsan. Att leva med en stomi kan påverka en människas livsstil och livskvalitet. För att varje individ skall få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda av sjuksköterskan måste upplevelsen av att leva med en stomi synliggöras. Om denna kunskap inte belyses finns en risk att ett lidande uppstår samt att individens integritet och identitet kan skadas.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

En stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.