Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen.

Titel: Manlig elit och ?osynliga? tjejer. En studie över ridsportbevakningen i svenskdagspress.Författare: Josefin Eriksson och Tova NorbladUppdragsgivare: Svenska RidsportförbundetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 51, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv studera bevakningen av ridsport i svensk dagspressMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Sportsidor och sportbilagor i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Västerbottens-Kuriren och Aftonbladet under året 2007Huvudresultat: Våra resultat visar att ridsporten, sett till antal utövare, får ytterstlite utrymme i svensk dagspress. Ridsport förekommer sällan på tidningarnas framsidor och endast 1,1 procent av våra undersökta tidningars sportsidor innehåller ridsport. Den vanligaste förekommande artikeln i tidningarna är en notis som storleksmässigt är mindre än en fjärdedels sida och som innehållsmässigtrapporterar om tävlingsresultat från elitnivå.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 1 % av alla tonårsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehåller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid både anorexia nervosa och bulimia nervosa är kroppsuppfattningen påverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie där sju självbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrån tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med stomi. Personerna i denna studie hade urostomi, ileostomi och/eller colostomi. Sexton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. I litteraturstudien framkom olika aspekter om människors upplevelse som resulterade i fyra kategorier: Att få en förändrad kroppsbild och relation till andra människor, att känna depression eller frihet, att begränsa sitt liv och leva med risk för läckage, att drabbas av komplikationer och tvingas till ändrade matvanor. Resultatet visade att den förändrade kroppsbilden var en svår situation för många och kunde leda till en förändring i de intima relationerna.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades med inspiration från Burnards innehållsanalys. Resultat: Det som framkom var att kvinnorna kände sårbarhet i samband med genetiskt test, de kände den ärftliga utsattheten både för sin egen, barnens och anhörigas del, valet att ta bort eller behålla sina bröst, de kände behov av stöd i samband med att i förebyggande syfte ta bort brösten samt de upplevde en förändrad kroppsbild. Slutsatser: Det finns mycket som tyder på att kvinnors livsvärld påverkas av att operera bort brösten i förebyggande syfte. Denna litteraturstudie har väckt intresse att genom en empirisk studie forska vidare om vårdpersonalen bemötande till kvinnor som väljer en förebyggande operation.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Bakgrund: Stomin utgör både en fysisk som psykisk påverkan på sexuallivet. På kirurgisk väg anläggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en påse. Det finns många olika skäl till varför människor behöver genomgå stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhållande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att få det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design.

Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell.

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i kroppen utan även på människans upplevelse av sin kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av kroppslängd och uppmätt kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av kroppslängd genomfördes.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svårigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet är av betydelse för livskvaliteten, och vårdpersonalen behandlar inte eller är obekväma med att vårda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förändringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hälsan är faktorer som påverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi upplever en bättre sexuell hälsa än de som genomgår mastektomi.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.