Sökresultat:
1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 38 av 76
Patienters upplevelser av informationsutbytet. En intervjustudie pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning.
Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan kÀnna sig mindre oroliga bÄde inför operationen men Àven inför hemgÄngen. 2010 gjordes en nationell patientenkÀt i Sverige, 10 000 av patienterna pÄ ett sjukhus i södra Sverige svarade pÄ denna. DÄ sjukhusets ortopediska klinik fick ett lÀgre resultat Àn riksgenomsnittet angÄende information och delaktighet, efterfrÄgade omrÄdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjÀlp av en strukturerad intervjuguide, innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera materialet.
Mode med Socialt Samvete ? En jÀmförande studie om hur tvÄ modeföretag arbetar med CSR - strategier
En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.
SamhÀllets sÄrbarhet till följd av elberoende
SamhĂ€llets beroende av elektrisk kraft samt sĂ„rbarheten i leveranserna Ă€r en viktig och stĂ€ndigt aktuell frĂ„ga. FörĂ€ndringar i samhĂ€llets struktur samt utveckling av den teknik som anvĂ€nds i vardagen ökar stĂ€ndigt vĂ„rt beroende samtidigt som medborgarnas krav pĂ„ trygghet och förutsĂ€gbarhet Ă€r fortsatt stort. De senaste Ă„rens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordĂ„d utgör en pĂ„minnelse om riskerna för samhĂ€llets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, frĂ€mst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som Ă€r svĂ„rare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstĂ„ende förĂ€ndringar i vĂ„rt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att pĂ„verka aktörerna pĂ„ elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrĂ„gan globalt medför ocksĂ„ osĂ€kerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen pĂ„visar sĂ„dana konsekvenser av lĂ„ngvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sĂ„dana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte Ă€r försumbar.De största behoven av Ă„tgĂ€rder finns inom omrĂ„dena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ămnet Ă€r utformat i samarbete med LĂ€nsstyrelsen i VĂ€rmlands lĂ€n med avsikt att stödja pĂ„gĂ„ende risk- och sĂ„rbarhetsanalyser. Syftet Ă€r att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom Ă€mnesomrĂ„det, dra slutsatser som ger vĂ€gledning för lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder samt lĂ€mna förslag pĂ„ fortsatt utredningsbehov..
Straff- och offentligrÀttsliga legalitetsprincipen
Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.
FörÀndring i muskelaktivering hos pectoralis major segment vid utförandet av bÀnkpress i olika vinklar
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur muskelaktiveringen och kraftutvecklingen förÀndras vid utförandet av dynamisk bÀnkpress i tre olika vinklar; 0°, -15° och +30°. Tio mÀn med mer Àn sex mÄnaders erfarenhet av bÀnkpress genomgick förtester dÀr 8RM för de tre bÀnkvinklarna togs fram samt labbtester dÀr muskelaktiveringen i m. pectoralis major och m. anterior deltoideus uppmÀttes med hjÀlp av EMG. Ett elektrodpar placerades pÄ samtliga av m.
Vad styr nedskrivningen av goodwill i svenska hÀlsovÄrdsbolag
Bakgrund och problem: Goodwill Àr ett aktuellt Àmne som mÄnga studier grundas pÄ. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansrÀkningar ökat exponentiellt. Varför Àr det pÄ det hÀr sÀttet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda pÄ vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens Àgare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vÄrt syfte kommer denna rapport undersöka hÀlsovÄrdsbolag som Àr noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De Är som kommer behandlas Àr frÄn de nya reglerna trÀdde i kraft fram till den senast publicerade Ärsredovisningen (2005 - 2013).
Transformers Heartbeats
Efter fem Är pÄ Konstfack lÀmnar jag snart denna studietillvaro för att gÄ ut i verkligheten som inredningsarkitekt och möbelformgivare. Det blir ett nytt sammanhang för mig att adaptera till. Mitt examensarbete handlar dÀrför om hur jag kan transformera den typ av arbete jag gjort i skolan till verkligheten som kommer efter skolan. Jag ser en risk i verklighetens tillvaro dÀr jag tror att mÄnga fantastiska idéer blir reducerade till slutresultat som Àr berövande pÄ de kvaliteter som varit upphov till idéerna. Jag har dÀrför arbetat med hur jag kan minska avstÄndet mellan min tankevÀrld och den nya verklighet jag vill översÀtta mina tankar till.
CFD-BERĂKNING AV INSTRĂMNING TILL ETT VATTENKRAFTVERK : ?EN FALLSTUDIE AV FINNFORS KRAFTVERK
I Sveriges kalla klimat innebÀr isrelaterade problem Ärliga produktionsförluster för vattenkraftföretagen. Kravisbildning pÄ intagsgrinden till ett vattenkraftverk betyder att den grindarea genom vilken vatten kan strömma in reduceras och inströmningsförlusterna ökar. De förebyggande ÄtgÀrderna handlar ofta om att sÀnka vattnets ythastighet tillrÀckligt mycket för att ett stabilt istÀcke ska kunna utbredas. IstÀcket isolerar vattnet frÄn fortsatt nedkylning sÄ att temperaturen i vattnet inte understiger 0 °C och kravisproduktionen i vattnet upphör.I detta examensarbete tillÀmpas CFD-berÀkningar för att ÄskÄdliggöra hastighetsfördelningen i magasinet vid Finnfors kraftverk med dess nuvarande batymetri och med modifierade batymetrier motsvarande potentiella ÄtgÀrder för att sÀnka vattnets hastighet. AnlÀggningsÀgaren SkellefteÄ Kraft hade identifierat tvÄ problem som ansÄgs kunna bidra till turbulens och höga inströmningshastigheter och utöver dessa kunde simuleringar med magasinets nuvarande batymetri identifiera i vilka omrÄden ÄtgÀrder borde genomföras.
HÀlsosamtalets betydelse vid förÀndring av levnadsvanor - ur ett patientperspektiv
Introduktion. En mÀnniskas levnadsvanor pÄverkar den egna hÀlsan. Idag Àr de största folksjukdomarna kopplade till osunda levnadsvanor. HÀlsosamtal syftar till att motivera personer till att förÀndra osunda levnadsvanor och Àr en viktig uppgift i distriktssköterskans sjukdomsförebyggande arbete. Syfte.
Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn
Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.
?Varför skulle man inte identifiera sig som kvinna eller man?? : Om lÀrares förhÄllningssÀtt till kön, sexualitet och diskrimineringsgrunden ?könsöverskridande identitet eller uttryck?
Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Ă
tta informanter arbetande i grundskolans senare Är och i gymnasiet intervjuas utifrÄn en kvalitativ metod och deras berÀttelser och upplevelser analyseras utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv, dÀr normer rörande kön och sexualitet sÀtts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dÀr normerna kring manligt och kvinnligt Àr starka och dÀr andra sexuella lÀggningar Àn heterosexuell och andra könsidentiteter Àn man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrÀckning, och frÄgor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lÀrare har ett personligt intresse i frÄgorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrÄn det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Àr osynliga i skolkontexterna.
IAS 40 - Förvaltningsfastigheter : Hur förÀndringen av redovisningen har pÄverkat revisorn
Den 1 januari 2005 trÀdde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprÀtta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som Àr den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det vÀsentliga med denna standard Àr att den tillÄter vÀrdering till verkligt vÀrde i balansrÀkningen. VÀrderingen kan ske genom huvudregeln, den sÄ kallade ortsprismetoden, dÀr fastigheten jÀmförs med liknande objekt som avyttrats.
Ăppna dörrar för Kommunikation : Kommun och ungdom
Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.
Skolk pÄ Gymnasiet : Studiemedel och andra faktorers inverkan pÄ frÄnvaro
SammanfattningJag vill med min studie ta reda pÄ om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill ocksÄ veta elevernas syn pÄ hur indraget studiebidrag pÄverkar deras skolkande, och, bortsett frÄn studiebidragets inflytande pÄ skolk och nÀrvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer vÀljer att inte skolka. UtifrÄn detta syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Har skÀrpningen av tolkningen av CSN,s frÄnvaroregler (CSN 2012), som trÀdde i kraft Ärsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt pÄ ogiltig frÄnvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har pÄ skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever vÀljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att nÀrvara? Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans nÀrvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, dÀr trötthet och brist pÄ motivation framtrÀder tydligt.
FrÄn Moll till Dur: Musikens pÄverkan pÄ patientens hÀlsa.
Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i mÀnniskans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha lÀkande kraft och anvÀnts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vÄrden. Inom omvÄrdnaden betonas vikten av rÀtt miljö kring patienten för att befrÀmja hÀlsa. Ljud pÄverkar patienten och musik kan bidra till en bÀttre miljö runt patienten.