Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 30 av 76

Förenklade redovisningsregler : En studie av K1-reglerna

Denna uppsats Àr baserad pÄ de nya redovisningsreglerna för enskilda nÀringsidkare som kommer att trÀda i kraft vid Ärsskiftet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka skillnader reglerna medför och hur dessa regler pÄverkar de mindre företagen. Vi har Àven studerat vad utvalda revisorer och redovisningskonsulter i Karlstad anser om de nya reglerna och hur dessa regler kommer att pÄverka deras arbete. Vi valde att arbeta enligt den kvalitativa metoden som gÄr pÄ djupet med mindre enheter. Detta för att kunna föra en diskussion under intervjuerna.

Att skriva sig till lÀsning: för en skola dÀr alla fÄr kÀnna
sig som skrivare och lÀsare

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

MÀnniskans bÀsta vÀn - Hundens inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande.

Hunden har sedan 40 000 Är tillbaka funnits hos mÀnniskan och verkat vid dess sida. En inverkan pÄ mÀnniskan pÄ bÄde det fysiska och psykiska planet har under Ären kunnat pÄvisas och genom att sÀtta hunden i relation till begrepp inom omvÄrdnad kan de sjÀlsliga aspekterna lyftas fram och visa hur mÀnniskan och hunden kan ha nytta av varandra. I sjuksköterskans profession ingÄr det att se till hela mÀnniskan, uppmÀrksamma dennes lidande och frÀmja hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utforska hundens inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande och diskutera detta i relation till omvÄrdnad. En litteraturöversikt gjordes pÄ 11 artiklar som analyserades utefter skillnader och likheter i resultatet och kategorier utformades efter detta.

INTERNKOMMUNIKATION - verktyg för förÀndringsarbete i nÀtverksorganisationer. En studie av NOSAM

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhÀllsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stÀrka sin attraktionskraft gentemot omvÀrlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt omrÄde med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 Ären, mycket pÄ grund av brobygget, genomgÄtt en rad förÀndringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har sÄledes ett samarbete skapats. Fördelen med nÀtverkssamarbete Àr att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter bÄde pÄ ett billigare och effektivare sÀtt.

Att vara den blÄ patienten

Skyddsisolering anvÀnds i vÄrdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling sÄsom nÄgon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strÄlning. Tidigare studier inom omrÄdet visade att depression, Ängest, sömnsvÄrigheter och hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade ocksÄ att en del patienter sÄg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM anvÀndes som teoretisk referensram.

De svenska dokumentationskraven vid internprissÀttning i konstitutionell belysning

De svenska reglerna för dokumentationsskyldighet, avseende prissÀttning mellan företag i intressegemenskap, trÀdde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om sjÀlvdeklarationer och kontrolluppgifter) har nÀrmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, sÄ kallade verkstÀllighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven Àr att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid grÀnsöverskridande interntransaktioner Àr marknadsmÀssiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingÄr föreskrifter om skatt i det sÄ kallade obligatoriska lagomrÄdet och normgivningskompetensen kan dÀrför inte delegeras av riksdagen. UtfÀrdandet av verkstÀllighetsföreskrifter Àr dÀremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.

SiLu - Riktlinjer för spelmotor

Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.

BYGGNADSARBETAREN OCH FÖRÄNDRINGSARBETET : FÖRBÄTTRINGAR GENOM DELAKTIGHET

Allt sedan miljonprogrammet har byggindustrin försökt att hitta sÀtt att effektivisera byggsektorn. Detta har lett till satsningar pÄ förÀndringsprogram sÄsom UtmÀrkt! SamhÀllsbyggnad och Lean Construction. GenomgÄende för de olika satsningarna Àr att de uppvisar positiva resultat dÀr förslagen till effektiviseringsÄtgÀrder utnyttjas inledningsvis, men av ett eller annat skÀl inte fÄr nÄgon lÄngvarig effekt i byggproduktionen. En orsak till bristande genomslag kan vara att ÄtgÀrderna ofta Àr toppstyrda och inte genomsyrar hela organisationen.SÀllan utreds och analyseras hantverkarnas förutsÀttningar för att delta i arbetet mot ett effektivare arbetssÀtt och kunna bidra till att förbÀttra byggprocessen. Intressant Àr Àven i vilka skeden i byggprocessen som hantverkarnas expertis kan utnyttjas.

Landskapsarkitektur och hÄllbar design : förhÄllningssÀtt, tillÀmpning och vÀrdering

HÄllbarhet Àr ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrÄnkomligen tvingas att förhÄlla sig till. FrÄgan för denna kandidatuppsats Àr pÄ vilket sÀtt det görs. MÄlet Àr att undersöka landskapsarkitektens förhÄllande till och tillÀmpning av hÄllbarhet och hÄllbar design, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hÄllbart samhÀlle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju Àmnar uppsatsen svara pÄ tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: den första handlar om begreppet hÄllbarhet, om hur det uppstÄtt och hur det anvÀnds inom landskapsarkitekturen; den andra frÄgestÀllningen gÀller tillÀmpningen av hÄllbar design; och den tredje rör vÀrdering och analys av hÄllbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs bÄde metoder för att uppnÄ hÄllbarhet, hÄllbarheten som fÀrdig produkt, samt instÀllningen inom landskapsarkitekturen till hÄllbarhet och hÄllbar design i stort. Resultatet visar pÄ ett komplicerat förhÄllande, ofta speglat i hÄllbarhetsbegreppets komplexitet, vilket ocksÄ i stor utstrÀckning pÄverkar tillÀmpningen av hÄllbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för vÀrdering och analys av hÄllbarhet. SjÀlva komplexiteten framtrÀder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring bÄde utmaningar och möjligheter med tillÀmpning av hÄllbar landskapsarkitektur i framtiden..

Vad styr mikroföretags val av revisor? : En kvalitativ studie av fem mikroföretag i Uppsala

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affÀrssystem sÄsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagslÀget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar Àr ett lapptÀcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affÀrssystem intervjuats. Vad som framkommit Àr att det frÄn företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affÀrssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser Àr otillrÀckliga.

Implementering av IT-baserade affÀrssystem : orsaker till ett för hastigt införande samt otillrÀckliga organisationsförÀndringar

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affÀrssystem sÄsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagslÀget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar Àr ett lapptÀcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affÀrssystem intervjuats. Vad som framkommit Àr att det frÄn företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affÀrssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser Àr otillrÀckliga.

SkattetillÀgg och skattebrott: att vara eller inte vara

Europakonventionen ger enskilda personer en rÀttighet att inte bli straffad eller lagförd tvÄ gÄnger för dom eller frikÀnnande som vunnit laga kraft. Det innebÀr i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen Àven benÀmns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gÄnger i sÄvÀl svenska instanser som Europadomstolen. MÄnga av Europadomstolens mÄl har gÀllt mÄnga andra brott och förseelser Àn skattetillÀgg och skattebrott, vilket Àr det som denna uppsats behandlar. I dagslÀget finns inget stöd för att underkÀnna Sveriges dubbla förfarande med skattetillÀgg och samtidigt Ätal för skattebrott.

Reglerna om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnta vid koncerninterna förvÀrv och i avsaknad av affÀrsmÀssiga motiv : - ur ett EG-rÀttsligt perspektiv

Uppsatsens huvudsakliga syfte Ă€r att belysa den komplexitet begreppet affĂ€rsmĂ€ssighet rymmer och bidra till förstĂ„else för hur synen pĂ„ begreppet affĂ€rsmĂ€ssighet kan variera beroende pĂ„ vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker faststĂ€lla inom vilka grĂ€nser en transaktion ska hĂ„lla sig för att anses som affĂ€rsmĂ€ssig och vad som Ă€r avgörande för att kunna motivera en rĂ€ntebetalning pĂ„ affĂ€rsmĂ€ssiga skĂ€l. Jag prövar ocksĂ„ huruvida de nya reglernas krav pĂ„ att ett förfarande ska vara huvudsakligen affĂ€rsmĂ€ssigt motiverat för att erhĂ„lla rĂ€nteavdrag Ă€r förenligt med EG-rĂ€tten, sĂ€rskilt med hĂ€nsyn till etableringsfriheten.Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt vĂ€rde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trĂ€tt i kraft och dĂ€rför ej Ă€nnu har blivit föremĂ„l för prövning i domstol. I vĂ€ntan pĂ„ rĂ€ttstillĂ€mparens bedömning av hur en tillĂ€mpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjĂ€na som en sammanfattning av den problematik som uppmĂ€rksammats pĂ„ omrĂ„det samt kanske bidra till att vĂ€cka ytterligare frĂ„gestĂ€llningar kring Ă€mnet. Uppsatsen riktar sig dĂ€rför till alla lĂ€sare som finner intresse i Ă€mnet men som, pĂ„ grund av Ă€mnets relativt komplexa karaktĂ€r, till viss del Ă€ven Ă€r insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden..

Kraft och DeformationsmÀtningar pÄ Snap Load gummi

The power consumption has grown rapidlyin the last decade. Fossil fuels and theneed for alternative energy sources aregreat. Ocean waves are a renewable andsustainable source of energy that hasbeen relatively untapped. At UppsalaUniversity research and development havebeen done for several years. Severaltypes of wave energy converters (WEC)have been created.

Kurator pÄ Akuten? : En empirisk intervjustudie om behovet av en kurator pÄ en akutmottagning -  Ur ett personal perspektiv

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hÀlso- och sjukvÄrden med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov dÀr det medicinska behovet Àr första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas dÄ det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i klÀm dÄ det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vÄrdpersonal. PÄ vissa akutmottagningar anvÀnds en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator pÄ en akutmottagning.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->