Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 17 av 76

Segmentrapportering - innebÀr utökade upplysningskrav en konkurrensnackdel för företag?

Segmentrapportering Àr ett Àmne som diskuterats alltmer de senaste Ären och analytiker stÀller allt högre krav pÄ att fÄ mer detaljerade upplysningar om företags segment. Detta har slagit igenom Àven hos IASB som nyligen utfÀrdade IFRS 8, en standard om segmentrapportering som kommer att trÀda i kraft den 1 januari 2009. Standarden innebÀr bland annat att företag ska redovisa samma information om sina segment externt som ledningen anvÀnder sig av internt för att fatta beslut. Dessa krav om mer detaljerad information har vÀckt en debatt angÄende de konkurrensnackdelar som det kan innebÀra för företag. Andra intressenter Àn just analytikerna har ocksÄ tillgÄng till företagets finansiella rapporter, vilket innebÀr att exempelvis konkurrenter, kunder och leverantörer kan utnyttja denna information för att tillgodogöra sig fördelar pÄ det upplysande företagets bekostnad.

Att samverka innovativt vid uppbyggnad av nÀtverk : En fall studie om Högvarv det vÀxande varumÀrket i samverkan

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ och hur de kan genomföras pÄ ett innovativt sÀtt vid uppbyggnad av nÀtverk? Högvarv Àr en företagsmÀssa som arrangeras för att minska glappet mellan studenterna vid MÀlardalens högskola och nÀringslivet. Författarna anser att smÄ förÀndringar kan gynna organisationen, genom att lÄta förÀndringen trÀda i kraft fÄr man möjlighet att se verkligheten ur en annan synvinkel eftersom allt förÀndras kan mÀnniskan se pÄ problem med andra ögon och ge individen en ny grund att stÄ pÄ och ett nytt sÀtt att upptrÀda pÄ. För att organisationen ska kunna utvecklas fullt ut bör organisationen lyckas med att motivera sina deltagare. Det Àr betydelsefullt för varje framgÄngsrik organisation att ha syften om att hitta medverkande krafter som gör det möjligt för de deltagande att bli motiverade i sin aktivitet.

Matematik i förskolan : En ny lÀroplan och dess förÀndring

Detta arbete Àmnar undersöka den reviderade lÀroplanen för förskolan som trÀder i kraft 1 juli 2011. Fokus i studien ligger pÄ matematiken och hur den reviderade lÀroplanen pÄverkar pedagogernas arbetssÀtt. Författarna till rapporten har valt att göra textanalys och intervjuer. Magdalena Henriksson ansvarar för textanalysen och Carina Dannfors ansvarar för intervjudelen.Resultatet av rapporten visar att Utbildningsdepartementet vill öka kvalitén i förskolan och satsar pÄ kompetensutveckling och alla pedagoger i denna undersökning har genomgÄtt eller genomgÄr ocksÄ kompetenshöjande kurser genom sina respektive kommuner.De pedagoger som intervjuats i rapporten ser bÄde för- och nackdelar med de tydligare mÄlen. En tredjedel trodde inte att revideringen skulle innebÀra nÄgra större förÀndringar i deras arbetssÀtt medan tvÄ tredjedelar ansÄg att de skulle komma att arbeta mer medvetet med matematiken.

GrÀnsöverskridande fusioner : Hur stor betydelse kommer det tionde bolagsdirektivet att kunna fÄ?

Det rÄder i dagens lÀge en hÄrd konkurrens mellan sÄvÀl bolag pÄ den inre marknaden som mellan olika regioner. Möjligheten till ökat samarbete mellan bolag frÄn olika EU-lÀnder Àr en viktig del i att stÀrka Europas och de europeiska bolagens konkurrenskraftighet, vilket exempelvis kan göras genom grÀnsöverskridande fusioner. Det tionde bolagsdirektivet Àr sÄledes tÀnkt att möjliggöra och underlÀtta sammanslagningar av bolag frÄn olika medlemslÀnder. Den 13 december 2005 kom det dock en dom frÄn EG-domstolen som i viss mÄn kan tÀnkas underminera tanken bakom det tionde bolagsdirektivet. I Sevic Systems-domen, uttalar nÀmligen EG-domstolen att det ÀndÄ, trots att det tionde bolagsdirektivet ej Ànnu trÀtt i kraft, Àr möjligt att genomföra en grÀnsöverskridande fusion mellan tvÄ bolag, Àven om ett sÄdant förfarande ej Àr möjligt enligt de berörda lÀndernas lagstiftningar.

Anpassning av arbetsflöde med Fluids till lÄg CPU-kraft

Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB Àr den avslutande delen pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid LuleÄ tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet Àr utfört under en projekttid pÄ 20 veckor Ät SoliferPolar AB. SoliferPolar AB Àr idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen Àr Dorotea, dÀr bÄde SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försÀljning av POLAR.

Portföljbaserad kreditriskhantering : nya perspektiv med Basel II

Den första januari 2007 trÀder nya regler om bankernas kapitaltÀckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stÀrka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingÄr att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.VÄrt syfte Àr att med utgÄngspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbÀttra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus lÀggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslÄs en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjÀlp av en exempelportfölj. Tonvikten lÀggs pÄ behovet av stora mÀngder rÀtt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mÀtas.

Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av affa?rsnytta? - Bidrar SOA till affa?rsnytta?

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

FĂ€rg och form med egen kraft Upplevelser av hantverksaktivitet hos personer med neurologiska skador

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. FrÄgan Àr om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjÀlp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förÀndrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten pÄ ett för dem mycket positivt sÀtt.

Kollektivt lÀrande inom kommunal förvaltning : Kunskapsöverföring i samband med förÀndringar

Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.

Kroppens kraft och makt : En studie i dirigenters syn pÄ sitt arbete med musikaliskt uttryck

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Lockad till kurs : Tio personers upplevelse av att lÀra sig kula

Marie Bergman: Lockad till kurs. Varför mÀnniskor vill lÀra sig kula idag. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Sedan början av 1990-talet har antalet mÀnniskor som lÀr sig att kula via olika kurser ökat. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför de vill lÀra sig konsten att kula, vad det dÀrefter betyder för dem, samt ge en bild av en av de kurser i kulning som finns i dag.

Skrubbers till sjöss : En studie om utmaningarna med skrubbers för marint bruk

Undersöknings mÄl har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende pÄ de nya svavelkraven som trÀder i kraft Är 2015. Utmaningarna har och kommer att pÄverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska vÀlja för att nÄ de nya kraven. För att inhÀmta information genomfördes intervjuer med tvÄ rederier som har eftermonterat skrubbers för att nÄ de nya mÄlen. BÄda rederierna har valt att genomföra ett sÄ kallat pilotprojekt pÄ ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att fÄ fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanlÀggningen.

LSS-insatser för psykiskt funktionshindrade: varför fÄr
fÀrre Àn berÀknat insatser?

NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.

Motivation till viktminskning

Eftersom övervikt och fetma Àr ett stort problem i dagens samhÀlle Àr det viktigt att forska i hur en framgÄngsrik och hÄllbar viktnedgÄng frammanas. Denna studie syftar till att utforska mÀnniskors motivation till viktminskning. Undersökningen har en deduktiv ansats dÀr Self Determination Theory valts som utgÄngspunkt. Sex personer som aktivt deltar, eller har deltagit, i ett viktminskningsprogram intervjuades i syfte att undersöka motivationsfaktorer till viktminskning samt huruvida de grundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och social tillhörighet tillfredsstÀlls. Intervjuerna analyserades genom en innehÄllsanalys dÀr koderna var teoristyrda.

FastighetsÀgare som renskötare i Tornedalen: den slutliga lösningen?

Nedanför lappmarksgrÀnsen bedrivs i Kalix' och Torne Àlvdalar sÄ kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennÀringslagen trÀdde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett nÄgot annorlunda innehÄll Àn tidigare. Genom envetna myndighetsÄtgÀrder fick tillÀmpningen ocksÄ till följd att det i allmÀnhet inte lÀngre kom att vara samer utan vissa fastighetsÀgare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillÀmpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har frÄn juli 2006 legaliserats genom författningsÀndring.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->