Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 12 av 76

FrÄn ord till handling- spridning och förankring av en vision

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen pÄ ett sÄdant sÀtt att den faktiskt pÄverkar det dagliga arbetet? Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras pÄ djupintervjuer med respondenter pÄ tvÄ fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det gÄr att spÄra en vision i en organisation utifrÄn den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig sjÀlv, utan mÄste ges liv av företagsledningen.

FörsÀkringsvillkorens överensstÀmmelse med NFAL

En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.

VÄr livgivande kraft, du som Àr pÄ jorden : FörestÀllningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi

En studie av förestÀllningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. FrÄgestÀllningen besvaras med hjÀlp av en innehÄllslig idéanalys bestÄende av tvÄ analysfrÄgor med en rad följdfrÄgor. Den första analysfrÄgan söker hur det gudomliga förstÄs hos de olika teologerna, följdfrÄgorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrÄgan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrÄgorna söker om relationen Àr intern eller extern, om det Àr en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om mÀnniskan har nÄgot sÀrskilt ansvar inför det gudomliga. .

TvÄ kommuners förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

TvÄ kommuners förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Minirevolutionen: En konsekvensanalys av Àndrade byggregler för utformning av studentbostÀder

Idag rÄder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillvÀxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt nÄr antaletstudenter rekordnivÄer varje Är, och det byggs alldeles för fÄstudentbostÀder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begrÀnsas av byggreglerna gÀllande frÀmstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrÄgasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trÀdde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).

Vrakborttagning i svensk rÀtt och Nairobikonventionen. En havererad del av den svenska sjörÀtten?

Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en bÄde komplicerad och kostsam process. Samtidigt Àr de regleringar som finns pÄ omrÄdet ofta splittrade och inte sÀllan bristfÀlliga. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga det svenska rÀttslÀget med avseende pÄ vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestÀmmelser och rÀttssystematik. Nairobikonventionen Àr en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trÀdde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer dÀrefter mellan de bÄda regelverken.

Personalrekrytering: en fallstudie av fyra företag

FörÀndrade förutsÀttningar i dagens samhÀlle har lett till att personal- styrkan blir en allt viktigare konkurrensfördel. Detta i sin tur har lett till att allt större kraft lÀggs pÄ att styra personalstyrkan. Vilket har fÄtt uttryck i en vÀxande flora av personalekonomiska teorier. En aspekt som berör styrningen av personalstyrkan, Àr rekryteringen av denna. Flera rapporter tyder pÄ att rekrytering Àr en betydande kostnad.

Momentumstrategier - Kan analys av historisk data ge överavkastning?

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning pÄverkar varumÀrket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef pÄ Leaf Sverige, en marknadschef pÄ Kraft Foods samt med en ekonomilÀrare pÄ Europaskolan i StrÀngnÀs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumÀrke pÄverkas positivt av en linjeutvidgning nÀr de kÀrnvÀrden varumÀrket stÄr för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning Àr kannibalisering och urholkning av varumÀrket. Inga av företagen i studien har ett mÀtverktyg för att mÀta kannibalisering.

FastighetsmÀklarens etik : En studie om hur fastighetsmÀklare kan trÀna etik för att öka sin etiska medvetenhet

I denna uppsats beskrivs situationen för mÄngbesökarna inom missbruks- och beroendevÄrden. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bÀr alla pÄ nÄgon form av samsjuklighet och Äterkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning pÄ sjukhus. Att hitta sÀtt att avlasta den mentala smÀrtan Àr ledande genom berÀttelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade pÄ och av att bli tagna pÄ allvar. Genom makt att pÄverka sin situation och kraft att förÀndra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohÀlsa.

Att leva med MS : En studie av sjÀlvbiografier

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande bÄde fysiskt och psykiskt. Det beror mycket pÄ hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns mÄnga sÀtt att hantera sjukdomen pÄ. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, beskriva utmÀrkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

Linjeutvidgning- En studie av linjeutvidgning inom konfektyrbranschen pÄ den svenska marknaden

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning pÄverkar varumÀrket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef pÄ Leaf Sverige, en marknadschef pÄ Kraft Foods samt med en ekonomilÀrare pÄ Europaskolan i StrÀngnÀs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumÀrke pÄverkas positivt av en linjeutvidgning nÀr de kÀrnvÀrden varumÀrket stÄr för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning Àr kannibalisering och urholkning av varumÀrket. Inga av företagen i studien har ett mÀtverktyg för att mÀta kannibalisering.

Personbilismens mobilitet och stadens utveckling i Stockholm

Under efterkrigstiden vÀxte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den pÄverkade hur stÀder byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhÀngande ytterstÀder som prÀglar svenska stÀder idag. Den stora frÄgan Àr om detta fokus pÄ mobilitet som bilen krÀvde kan bidra till byggandet av hÄllbara stÀder. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgÀnglighet och mobilitet och det krÀvs lÄngsiktig planering för att Ästadkomma förÀndringar pÄ den glesa staden.

Pekar kompassnÄlen Ät samma hÄll? : En komparativ studie mellan svenska och norska lÀroplaner, dÀr begreppet friluftsliv behandlas.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trÀdde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestÀmmelser i en detaljplan pÄ motsvarande sÀtt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 Ärs PBL. Den sÀrskilda planformen fastighetsplan togsdÀrmed bort. Syftet med de nya bestÀmmelserna var att förenkla tillÀmpningen.BestÀmmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför ocksÄ enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utstrÀckningsvenska kommuner har tillÀmpat bestÀmmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillÀmparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestÀmmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillÀmpa ettimplementeringsperspektiv Àr avsikten att bidra med ett nytt perspektiv pÄ tillÀmpningen avplan- och bygglagstiftningen.MÄlsÀttningen var att genom att undersöka och besvara min frÄgestÀllning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillÀmpningen avlagstiftningen. DÄ examensarbetet utförts pÄ Halmstads kommunsSamhÀllsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett anvÀndarvÀnligt redskapför dem vid tillÀmpande av bestÀmmelser om fastighetsindelning.

Fysikundervisningen i Ärskurs F-6 : En systematisk litteraturstudie om hur fysikundervisning kan utföras utanför klassrummet

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->