Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Sammanfattning.I uppsatsen berörs ämnet bevisbördans placering i taxeringsprocessen. Detta görsgenom användning av en rättsdogmatisk metod. Av frågestelningen utgörs syftet attutreda vart bevisbördan är placerad på kostnadssidan när det gäller inkomstslagetnäringsverksamhet. Som framgår av uppsatsen är bevisbördan generellt placerad påden Skattskyldige när det gäller kostnadsavdrag. Att så är fallet framgår av den idoktrinen förda diskussion att placeringen har blivit vedertagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket tillämpar bestämmelserna avseende skattetillägg samt hur besluten står sig vid en prövning i domstol. För att kunna svara på syftet har jag valt att undersöka en tredjedel av samtliga domar i Länsrätten Värmland samt Kammarrätten i Stockholm under 2007 till 2008 avseende skattetillägg utan samband med annan måltyp. I uppsatsen har jag utgått från den traditionella juridiska metoden samt valt att inte behandla bestämmelserna avseende skattetillägg i Skattebetalningslagen (1997:483).Av resultatet från undersökningen framgår att sannolikheten att den Skattskyldiges talan i länsrätten skall bifallas är relativt stor. I en fjärdedel av de mål vilka studerats har talan bifallits helt eller delvis. När det gäller avgöranden i kammarrätten sjunker sannolikheten för att den Skattskyldiges talan skall bifallas till en tiondel. I en fjärdedel av målen har kammarrätten ändrat länsrättens domslut helt eller delvis.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den Skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

Uppsatsens syfte är att, med fokus på tolkningen och tillämpningen, utreda näringsidkarens utrymmet att få avdragsrätt för FoU-bidrag lämnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rådande rättsläget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrätt bör särregleras i en egen lagparagraf. Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrätt ska föreligga krävs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att någon form av motprestation erhålls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens näringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap.

Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har säkert någon gång ställt sig frågan ?är denna utgift direkt avdragsgill eller måste den aktiveras??. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets näringsverksamhet. Om utgiften däremot utgör ombyggnad ska den istället aktiveras. Då avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 år, kan detta innebära en långsam kostnadsföring.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den Skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler.

De aktuella skattereglerna för fåmansföretag återfinns i 57 kap. IL. Reglerna syftar till att motverka att arbetsinkomsten omvandlas till kapitalinkomst. Allt sedan de första reglerna om fåmansföretag och dess ägare infördes år 1977 har reglerna diskuterats och det är tydligt att problem kvarstår. Reglerna är allmänt formulerade och har visat sig vara svårtolkade och svårtillämpade. De andelar som innehas av aktiva delägare kallas kvalificerade andelar.

I Sverige finns i dag två parallella sanktionssystem i mål om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lämnat en oriktig uppgift påföras ett skattetillägg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den Skattskyldige, förutom skattetillägget, bliföremål för en brottsutredning och åtalad av åklagare i allmän domstol. Det är olika rekvisitför åtal i allmän domstol och för påförande av skattetillägg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den åtalade ha haft uppsåt vid lämnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsåt inte är ett rekvisit för påförande av skattetillägg. Däremot kan en skattskyldig få befrielsefrån skattetillägg om den oriktiga uppgiften kan anses ursäktad.Skattebrott är vanligen svårutredda för åklagare och polis, dels på grund av de många transaktionerna,dels på grund av det stora skriftliga materialet.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt.I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt. I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.