Sök:

Sökresultat:

362 Uppsatser om Skatteverket - Sida 19 av 25

Allianskompetens & lärande från allianser : En studie av Atlas Copco Secorocs hantering av strategiska allianser

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Avskaffandet av revisionsplikten -Har regeländringen uppnått sitt mål?

Bakgrund och problem ? Sverige har följt i samma fotspår som bl.a. England och avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Anledningen till detta har varit att minska den administrativa bördan samt göra företagen mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har medfört en stor debatt i media där olika organisationer som bl.a.

Målstyrning i offentlig verksamhet - En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor / Result control in the public sector ? A case study of the experiences of the employees regarding their partic

Sammanfattning Titel: Målstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien är att beskriva och försöka identifiera vad det får för konsekvenser på lokal nivå att en målstyrd offentlig verksamhet samtidigt är en hierarkiskt uppbyggd organisation där besluten fattas på en högre nivå. Det vi främst behandlar i vår studie är hur målen och målstyrningen upplevs av de anställda och vad det är som påverkar att de ska känna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes på Skatteverkets Blekingekontor med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och två informatörer. Vi genomförde även en kvantitativ enkätundersökning bland de anställda. Detta för att få ett bra underlag till att besvara vår frågeställning. Slutsatser: Vår studie visar att konsekvensen av att Skatteverket är en målstyrd verksamhet där målen sätts högt i hierarkin blir att de anställda på lokala kontor upplever en begränsad delaktighet när målen sätts.

Skattetillägget och rättssäkerheten : Har Europadomstolens dom i målet Janosevic mot Sverige 2002 lett till förbättrad rättssäkerhet på skatteområdet?

In 1972 the regulations on tax surcharge were introduced. In the new system the sur-charge are imposed by the Tax Authority (Skatteverket) and not the Court. Since 1995 the European Convention on Human Rights constitute law in Sweden, which means that Sweden is forced to guarantee its citizens the human rights in the Convention. Article 6 in the Convention states that everyone, in the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, is entitled to a fair hea-ring within reasonable time. The Article also expresses the right for anyone charged with a criminal offence to be presumed innocent until proved guilty according to law (the presumtion of innocence).

Dagsljusdesign för en god visuell miljö

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.Our questions at issue are:What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way.

Harmoniserar de svenska koncernbidragseglerna med EG-rätten?

För närvarande pågår ett uppmärksammat fall i EG-domstolen. Målet handlar om Marks & Spencer, en brittisk varuhuskedja, som önskar dra av förluster i moderbolaget som tidigare uppkommit i dotterbolag belägna i andra medlemsstater. Den brittiska lagstiftningen tillåter dock inte förlustutjämning över nationsgränserna vilket Marks & Spencer anser utgöra en inskränkning av EG-fördragets etableringsfriheter. Den brittiska skattelagstiftningen anses till stor del vara lik den svenska och därmed kommer domen i Marks & Spencer att få stor genomslagskraft även i Sverige.Argumentationen från EU-ländernas regeringar är att bestämmelserna anses berättigade fastän det utgör en inskränkning av etableringsfriheten. Motiveringarna är bland annat att bestämmelserna rättfärdigas med hjälp av territorialprincipen, skattesystemets inre sammanhang samt att det annars skulle leda till minskade skatteintäkter.

Harmonisering av redovisning - inom området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS?regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

Armlängdsprincipen i lånetransaktioner : Bidrar den svenska tolkningen av armlängdsprincipen till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln?

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln.

Kringgående av beskattning av förbjudna lån genom skatteplanering med utländska holdingbolag

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera när ett lån från ett utländskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-målet föranledde att reglerna i 53 kap. IL ändrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlåta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan några omedelbara beskattningskonsekvenser.

Svåra situationer i samband med revisorns oberoende och tystnadsplikt

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.

Avskaffande av revisionsplikten i småföretag- Hur påverkas berörda fåmansföretag?

The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit.

Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal : Ska avdrag beaktas?

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts.

Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten

Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut.

Gränsöverskridande förlustutjämning : Är Sveriges nya förhållningssätt förenligt med EG-rätten?

Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009.

Avskaffandet av revisionsplikten : Vilka konsekvenser har avskaffandet av revisionsplikten medfört i små aktiebolag, i förhållande till kvalité på årsredovisningar samt administrativa kostnader?

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats på många håll i samhället kring hur det påverkar kvalitén på de berörda företagens årsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket påstår att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i årsredovisningar samt att antal försent inlämnade årsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angående deklarationerna som företagen lämnar in årligen.Det var ett direktiv från Europarådet som ledde till införandet av frivillig revision i små företag. Målet var att sänka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. Det var dock upp till Sverige att sätta upp egna gränser för vilka företag som får utnyttja reglerna om frivillig revision.

<- Föregående sida 19 Nästa sida ->