De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna.

Studiens syfte är att synliggöra de tankar, som tre musiklärare på tre olika skolor i företrädesvis år 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lärarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingår också att lyfta fram hur lärarna främjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utsträckning de anser det vara möjligt att åstadkomma med den tid, gruppstorlek och läromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger på kvalitativa intervjuer och har sammanställts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgångspunkt ur parallellt tänkande. Metoden innebär att informanternas åsikter inte särskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien är att spegla nuläget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pågår inom området kreativitetsutveckling.

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett säljerbjudande var: pris, materialkvalité och leveranssäkerhet. Även relationen visade sig vara viktigt då kunderna ansåg att unika produktlösningar som åstadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt värde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgående logistik. Dessa aktiviteter måste alla stödja varandra och organiseras så att de gemensamt skapar högsta möjliga värde för kunden. Vi kom också fram till att leverantörens säljerbjudande kan delas in i två olika kunderbjudande beroende på hur kunden avser använda förpackningen.

Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lärarna anpassar matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar. Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet i den här studien har varit att undersöka lektionsinnehållet hos erfarna respektive mindre erfarna lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Följande frågeställningar till studien ställdes: Vilken tidstilldelning har lärarna i undersökningsgruppen till de olika momenten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärares tid till olika moment? Vad finns det för hinder för att introducera nya aktiviteter i idrottsundervisningen? Vilka kunskapskvalitéer anser undersökningsgruppen vara de viktigaste som eleverna skall lära sig?MetodDen metod som använts är en kvantitativ insamlingsmetod genom enkäter. Till grund för arbetet gjordes en litteraturstudie och där användes sökorden: Idrott och hälsa, lärare, enkätstudie. Frågeformuläret skickades ut med ett bekvämlighetsurval till idrottslärare på gymnasienivå.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi som pedagoger kunde belysa grundläggande matematiska begrepp ur olika synvinklar så att barnen tillägnade och använde sig av dessa. Vi utförde vårt utvecklingsarbete på en förskola i Luleå kommun. Försökspersonerna var sjutton stycken fyraåringar. Vi har använt oss av observationer bland annat via teckningar, informella samtal och utvärderingsschema. Vi har använt två timmar i veckan till att utföra olika aktiviteter med barnen.

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrån personalens perspektiv. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans värld i eller i närheten av Växjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker även arbeta på positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strävar efter en nära och bra relation till föräldrarna.

Denna studie hade syftet att undersöka om det går att förändra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgå från olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har använt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade är att det kan ske förändringar med hjälp av olika aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade barn i åldern 5 år.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne som inte längre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvämlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vår omvärld låter inte vänta på sig. Världen har förbrukat mycket av våra gemensamma resurser. Hållbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta ämnen i stort och smått på en tvärvetenskaplig nivå.

Projektet avser att undersöka hur en byggnad som ska möta en divers användning i urban miljö kan dela på resurser. Projektet avser att fungera som en tvärprogrammerad yta där olika användare växelverkar med sina aktiviteter över dygnets timmar likt ett stafettlopp där avlämningen blir en spännande kontaktyta. De kommersiella aktiviteterna över dagen ska samtidigt kunna fungera som allmän service på kvällstid. Kontaktytan för detta ska verka främjande för spontan social kontakt för både boende passerande och arbetande..

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller på schemalagda aktiviteter. I och med barns rättighet till ett hälsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn får vara ute och där också få en positiv upplevelse av utomhusmiljön så att barnen som vuxna får en bra relation till naturen.Teori Studien utgår från teorier som åskådliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva färdigheter och väderväxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar även att vatten är en stor källa till inspiration och experimentslust.Syfte Syftet är att undersöka hur tre förskolor i Stockholm använder sin förskolegård i nederbörd samt att studera hur redskap på gården är utformade för att kunna användas i nederbörd på hösten. Meningen är att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgår från observationer på förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog från varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns på alla gårdar men att de överlag inte är utformade speciellt för lek i nederbörd.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt.