Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse.

Den resa ni ska få följa med på börjar i ett brev till skolans prefekt Henry Stiglund där jag bland annat nämner två upptäckter under våren 2004 som jag blev mer nyfiken på och som jag hade en önskan att få fördjupa mig i. Dels var det en övning vi gjorde under genusdagarna på skolan och dels på sättet jag hittade en nyckel till min roll Trigorin i "Måsen" under workshopen då vi tog in de nya ettorna. Upptäckterna går under rubriken ?att få se världen på ett nytt sätt?. I brevet nämner jag också hur jag hade tänkt att gå till väga för att dokumentera mitt magisterarbete.

Kroppsuppfattning är starkt sammankopplad med passform på kläder. Med hjälp av kläder kan vi framhäva det vi är nöjda med men likaså dölja det vi är mindre nöjda med. Att skapa kläder som verkligen passar för sin målgrupp är den svåraste men också viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs därför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrån fem faktorer; trådrak, släthet, linje, rörelsemån och balans. För att uppnå god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grundmönster.

Eriksson, Dan, Nilsson, Anders (2005). Motivationsprocessen. (The motivation process-influences in learning situations). Elevers motivation är ett omfattande och flerdimensionellt område, syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå hur yttre och inre motivationsfaktorer fungerar och samverkar i en lärandesituation. Vi vill också undersöka vilken av de nämnda faktorerna som påverkar motivationsprocessen mest.

Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur späda och små barn utvecklar en färdighet i att samspela med andra människor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förståelse av att man själv och andra har en inre mental föreställningsvärld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer används i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs är ?högerhjärnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmåga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva målet? i relationen mellan barn och föräldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive självutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spädbarn och deras vårdare.

Bakgrund: Motivation är något som finns hos alla människor, den kan bestå av både inre och yttre motivation. Inre motivation är något en människa får när hen gör något intressant och meningsfullt. En yttre motivation nås när något ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av många hinder i form av hög arbetsbelastning, låga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor väljer att lämna vården. Å andra sidan väljer ändå en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande känner motivation.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Företaget Cejn AB har idag svårt att konkurrera prismässigt på marknaden när det gäller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna är önskemålet från företagets sida att se efter om det går att genomföra en ställtidsreducering på maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har även önskemål om att en checklista ska tas fram för hur ställarbetet ska gå till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. Skiftgången i cellen är idag tvåskift och maskinerna är bemannade med en operatör per maskin och skift. Nulägesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga ställtiden idag är på ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod från företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett ställ, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske på under tio minuter.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Saab Bofors Dynamics har som huvudsaklig verksamhet att utveckla missiler. Ofta krävs det att någon form av navigationsfunktion byggs in, och eftersom det inte är lätt att testa nya lösningar och algoritmer direkt på missilerna har man tagit fram två autonoma testplattformar, Freke och Gorm, i form av självgående bilar som kan ta sig fram inomhus i t.ex. en korridor.För navigation utomhus lämpar sig GPS väl i många situationer, men i autonoma sammanhang är det inte tillräckligt. GPS är inte alltid tillgänglig på grund av att man inte alltid har fri sikt till minst fyra satelliter och i militära sammanhang är den också lätt att störa ut. Därför förlitar man sig hellre på noggranna tröghetsnavigeringssystem (TNS) som kan ge data i 100-tals Hz, och kompletterar med GPS för att korrigera för avvikelser.

Projektet 00.00.00 är namnet på en bok om löpning som tar sin utgångspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sätt att gestalta löpning på, där text och bild verkar i samspel. Stora delar av designprocessen har därför ägnats åt experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptäckter, smärta samt identitet, där avgränsningen för examensarbetet har legat i det förstnämnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning..

Bakgrunden till denna uppsats är att tidigare forskning visat att elever läser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till läsningen, vilket kan göra att det inte är texten som står i fokus. Tidigare forskning har också visat att tonåringar inte läser lika mycket som yngre gör, samt att det är annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och få möjlighet att ompröva sina föreställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasier elever på teoretiskt inriktade programs inställning till skönlitteratur både i och utanför skolan för att ta reda på vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för läsupplevelsen och om eleverna läser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som användes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berättande men att uppgifter inte alltid sågs som något positivt och att det kan vara lättare att komma i dialog med texten om läsning äger rum mer förutsättningslöst; Att kunna identifiera sig med texten är viktigt på så sätt att läsaren vill känna sig medskapande men det behöver inte vara så att det lästa ska vara nära kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas på handlingen, språkets uppbyggnad och vilka frågeområden som texten tar upp.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar ? lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar.